Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE FÖRSTA FÖRSÖKEN.
137
sade då på praktisk väg, att det verkligen går för sig. Det
var den första balongens färd mot molnen, som de goda
annonayborne den dagen med sträckta halsar följde. Den
gången förde han dock ingen passagerare med på sin luftiga
stråt.
Men några månader derefter — det var den 21 oktober
1783 — stod på en öppen plats utanför Paris en annan
folkmassa, som med ännu större spänning följde en liten svart
prick, som höll på att förlora sig bland molnen. Den
försvinnande pricken var en ny balong af de båda
uppfin-narne i Annonay, men denna gång gick han ej tom: han förde
i den lilla gondolen under sig de två första luftseglarne. Bland
hopen af åskådare stod en liten man i borgerlig drägt med
ett fryntligt utseende samt synnerligt lifliga och kloka ögon.
Vi kunna tillägga, att han hette Benjamin Franklin. Tillspord
af en granne, hvad han tänkte
om saken, svarade han efter några
ögonblicks tystnad: »Det är ett
ny fö dt barn.»
Det barnet är nu hundra år
gammalt, men vi kunna väl säga,
att det, trots sina år, ännu
ej trampat ut barnskorna.
Ba-longen har under denna långa
tid undergått många förbättrin-
gar och vid^ enstaka och utom- 86 Den flygande Bemier.
ordentliga tillfällen äfven gjort
betydande tjenster; men menniskan har ännu endast till en
mycket liten grad lyckats bringa honom under sin kontroll.
Till vetenskapliga iakttagelser, till rekognoseringar i fält,
ja, till postföring har han många gånger med stor fördel
användts; men han är ännu allt jemt ett fartyg utan roder,
prisgifvet åt luftströmmarnas godtycke. På vårt vetandes nu
varande ståndpunkt ser det också ut, som detta grundfel aldrig
skulle kunna häfvas. Vår tids vetenskapsmän försäkra det.
Det är ingenting nedsättande för dem att antaga, att en annan
tids forskare kunna upptaga saken på nytt och möjligen komma
till en annan slutsats. Emellertid få vi säkerligen ej i detta
århundrade se luftskepp befara luftoceanen med samma
regelbundenhet och säkerhet som cunardångarna plöja Atlan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
