- Project Runeberg -  De stora uppfinningarna /
154

(1883) [MARC] Author: Louis Thomas Translator: Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

under en större synvinkel, och då det ej har nagon
förnimmelse af, att de till det kommande strålarna äro brutna, blir
den skenbara förstoringen af föremålet eller dess förflyttning
närmare intill det en naturlig följd. Borttoges än linsen
och pilen sattes i hans ställe, skulle dock verkningen på ögat
bli den samma, då synvinkeln d e är den samma som f g.

Anbringar man en sådan lins mellan den af moln obetäckta
solen och ett föremål, till exempel ett hvitt pappersblad, så visar
sig på det senare en kretsformig ljus fläck, solbilden. För
man nu glaset så långt ifrån eller så nära intill papperet, att
bilden synes fullkomligt cirkelrund och så ljus som möjligt,
så antändes lätt papperet eller hvarje annat lätt antändligt
ämne, livarför man äfven kallar afstånäet fran glaset till denna
kropp linsens brännvidd och punkten sjelf
hans brännpunkt. Han uppstår
derigenom, att de på glasets yta inträdande
solstrålarna genast böjas och samlas i
en enda punkt. Man kallar derför
äfven sådana glas samlingslinser.
Brännvidden kan vara större eller
mindre, allt efter som linsen är mer eller
mindre bugtig. Men ju kortare
brännvidden är, dess starkare blir helt
naturligt förstoringen, och man kunde med
en sådan tjock lins redan åstadkomma
ganska betydande förstoringar; dess
begagnande är dock förenadt med stor
obe-qvämlighet, då både öga och föremål måste bringas mycket
nära intill dem. Konvexglas af 7, 5 till 4 centimeters
brännvidd kallar man, när de för begagnande äro försedda med en
infattning, luper. Anbringas en lup i en ståndare (stativ),
som nedtill har ett objektbord och ännu längre ned en
vridbar spegel till belysning af objektet, som skall undersökas, så
kallas denna inrättning ett enkelt mikroskop.

Kraftigare än dessa enkla hjelpmedel äro de sammansatta,
det vill säga med flere linser försedda mikroskopen. Då
dessa linser så samverka, att hvar och en följande ännu mer
ökar den föregåendes förstoring, så kunna, om linserna äro
mycket konvexa och sammanstälda på riktigt afstånd från
hvarandra, 2 000- till 3 000-faldiga förstoringar åstadkommas.

101. Enkelt mikroskop.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:55:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tluppfinn7/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free