Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
larlins betrakta deras bilder. Ytterligare utvecklad blef ideen
af fransmannen Mersenne och engelsmannen Gr e g or y, men
först genom Newton, som 1671 med egen hand förfärdigade
ett spegelteleskop, blef ideen satt i verket. Nedan stående
teckning ger en
föreställning om den
newton-ska reflektorns
inrättning. Instrumentet
består af ett stort
trärör, på hvars botten
den bugtiga
metallspegeln CD ligger.
Denna mottager
bilden af det iakttagna
föremålet AB och
kastar den förstorad på
den ungefär i tubens
midt i 450 vinkel
stälda plana spegeln
EF, ocb den sålunda
alstrade bilden de kan
nu betraktas genom
okularet Gli. En yt-
127. Det newtonska spegelteleskopet. terligare utveckling
fick spegelteleskopet
genom William Herscbel, den äldre af de båda berönida
astronomerna med detta namn. Han förfärdigade med egna
liänder ett stort antal speglar af en sådan fulländning, att han
kunde åstadkomma en förstoring af ända till 2 000 gånger,
utan att bilderna blefvo
otydliga. Det största af
sina teleskop, det efter
honom benämda
jätteteleskopet, utförde han 1789. Rö-
128. Det newtonska spegelteleskopets anordning. rets länöd ut&joide 12,o me
ter, dess diameter 1,3 meter
och dess vigt 2 000 kilogram. Spegeln ensam vägde 518
kilogram. Men då metallspegeln snart förlorade sin polityr, kunde
jätteinstrumentet ej länge begagnas. Erån det newtonska
skiljer sig det herschelska teleskopet deruti, att det endast har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
