Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öfvervinna ett visst motstånd, som den vattenmassa, hon hade
att genombryta, och den på denna tryckande yttre luften stälde
i hennes väg. Detta senare motstånd kallar man en atmosfers
tryck, och ångans förmåga att utvidga sig måste vara lika
stor med detta motstånd. Sålunda erhåller man i ett öppet
kärl endast ånga af en atmosfers tryck och ej mer. Hon blir
heller aldrig varmare än vattnet, ur hvilket hon uppstigit.
Hon har upptagit en större värmemängd än vattnet, men
detta öfverskott af värme är, som vetenskapsmännen säga,
latent eller bundet, det vill säga, förnimmes ej längre som
värme, och det är detta, som gör, att ångan upptager ett
mycket större rum än förut i sitt flytande tillstånd. Detta
bundna värme blir åter fritt, när ångan å nyo förtätas eller
kondenseras till vatten. Om man fyller ett lufttomt kärl af
1 700 kubikcentimeters rymd%med ånga af 100° C., trycker denna,
som nyss sades, med kraften af en atmosfer mot kärlets
väggar; samma tryck utöfvar luften mot de yttre väggarna,
hvar-igenom jemvigt uppkommer. Införa vi nu 572 kubikcentimeter
iskallt vatten till ångan i kärlet, förlorar den senare på
ögonblicket sin spänstighet; hennes bundna värme, som qvarhöll
henne i gasform, öfvergår till det kalla vattnet och meddelar
detta en högre temperatur. Sjelf va ångan antar vid förlusten
af sitt bundna värme åter flytande form, och kärlet innehåller
nu i stället för 5l/2 kubikcentimeter vatten 672
kubikcentimeter af 100° temperatur.
Häraf lära vi för det första, att af det i ångan bundna
värmet ingenting gått förloradt, utan att det i fritt tillstånd
återfinnes i det varma vattnet; ty för att bringa 1 kubikcentimeter
vatten af 100° till ånga, fordras jemt lika mycket värme, som
behöfves för att uppvärma 5l/2 kubikcentimeter från 0° till 100°.
Vidare se vi, att då ångan genom afkylning åter öfvergått till
vatten, intar detta ett sjutton hundra gånger mindre rum. I
kärlet, som vi måste tänka oss tillslutet, uppstår följaktligen
efter ångans kondensering ett rum af omkring 1 693
kubikcentimeter, som är fullkomligt tomt, emedan luften redan förut var
utdrifven af ångan. Inifrån göres sålunda intet motstånd mot
det yttre lufttrycket, hvilket följaktligen ensidigt verkar
utifrån inåt på kärlets hela yttre yta. Hade kärlet den form,
att en af dess väggar kunde skjutas inåt, skulle detta ske med
så mycket större kraft, ju flere qvadratcentimeters yta erbjöds det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
