Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sitt hemland och liksom tusen andra söka sig en tillflykt i
utlandet. Som ung läkare kom han till London, studerade der
fysik och kallades till medlem af Kungliga samfundet samt begaf
sig derefter på inbjudning till Venezia, derifrån han efter ett
par år återvände till London. Hans första tekniska
uppfinning-var den så kallade papinska grytan, egentligen en
hög-trycksångpanna med säkerhetsventil, i hvilken ångan kan
upphettas vida öfver kokpunkten och med sitt starka tryck
utdraga de närande beståndsdelarna ur de i grytan befintliga
fasta ämnena fullständigare än vid vanlig kokning. I flere
tekniska fabriksgrenar gör denna ångkokningsapparat väsentliga
tjenster, och äfven i köken har han i mindre skala blifvit å
nyo införd. Efter återkomsten till
England syselsatte sig Papin först med
försök att medelst vatten till den grad
hoppressa luften i rörledningar, att hon
vid utträdandet kunde förrätta mekaniskt
arbete, och konstruerade äfven en
apparat för detta ändamål. Försöket
misslyckades dock, och Papin hade derpå
tillsatt sin förmögenhet. På teknikens
då varande ståndpunkt kunde man ej
heller ännu förfärdiga de nödiga
maskinerna. Att tanken emellertid i sig
sjelf var riktig, ha tunnelborrningarna
vid Mont Cenis och S:t Gotthard, der
för borrmaskinernas drifvande just
an-138. Papins gryta. vändes hoppressad luft, på ett lysande
sätt bevisat.
Papin begaf sig nu till Tyskland, der landgrefven Karl af
Hessen-Kassel kallat honom till professor i matematik vid
universitetet i Marburg. Här och i Kassel fortsatte han sina
uppfinningsförsök. Han sökte nu en kraft, som skulle verka
genom en kolfs höjande och sänkande i ett rör. Men kolfven
är just ångmaskinens mest egendomliga del. I början uppdref
han honom genom långsamt förbrinnande krut, öppnade derpå
en ventil för gasernas utträdande, hvarpå det yttre lufttrycket
åter neddref kolfven. Sedermera, omkring 1690, började han
för detta ändamål använda vattenånga, i det han i sjelfva
röret insläpte litet vatten, lät detta öfvergå i ångform medelst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
