Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eörst tre år sedan Watt bragt dessa uppfinningar till stånd,
lyckades han erhålla medel att utföra dem i så stor skala,
att industriidkare kunde öfvertygas om deras nytta. Han
förenade sig nämligen med en rik engelsman, d:r Roebuck, på
det vilkor, att denne skulle erhålla två tredjedelar af vinsten,
och fick på detta sätt medel att förfärdiga en större maskin,
som gaf ett fullkomligt tillfredsställande resultat. I följd af
misslyckade spekulationer af Roebuck och dermed
sammanhängande betydliga förluster varade denna förbindelse blott några
år. En svår pröfningstid började nu åter för den medellöse
Watt, tills han ändtligen 1774 satte sig i förbindelse med
Matthew Boulton i Soho nära Birmingham. I dennes
vidsträckta verkstäder fann han nu allt, hvad han behöfde för
sina planers utförande. Anläggningarna i Soho voro redan då
de utmärktaste och bästa i hela landet. Ifrån den storartade
maskinfabrik, som anlades af Boulton och Watt, utgingo under
en lång tid nästan alla de ångmaskiner, som användes i
England, Amerika och största delen af Europa; och till och med
ännu, då ångmaskinstillverkningen bedrifves i nästan alla
civiliserade land, äro verkstäderna vid Soho ständigt öfverhopade
af beställningar.
Med egaren till dessa verkstäder förenade sig alltså Watt
till gemensamt utförande af sitt patent, som han lyckades få
förlängdt med 17 år. Erån denna tid egnade han sig helt
och hållet ät fullkomnandet af sin ångmaskin i alla hans
särskilda delar. Da de hittills bygda ångmaskinerna
hufvudsak-ligen användes till vattenuppfordring vid grufvor, hade man,
såsom förut är nämdt, upphängt pumpkolfven omedelbart på
balansen midt emot ångkolfven. Dervid uppkommo likväl
stundom oregelbundenhet och osäkerhet i den senares gång, i
synnerhet da han började sin upp- och nedgående rörelse.
Watt lyckades fullkomligt undanröäja denna olägenhet
derigenom, att han förvandlade kolfvens rätliniga rörelse till en
cirkelformig och lät maskinen kringdrifva ett tungt hjul af
jern, svänghjulet. Erån svänghjulsaxeln fortleddes sedan
rörelsen till de af ångmaskinen drifna arbetsmaskinerna.
En annan oregelbundenhet i maskinens gång uppkom
derigenom, att man ej kunde ständigt bibehålla eläen vid samma
styrka. Angutvecklingen kunde dervid ej blifva likformig,
och maskinen arbetade olika vid olika ångtillgång. Watt sökte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
