Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
meter luft, hvilken nu genom ett stort rör leddes till den
i tunneln arbetande borrmaskinen. Denna bestod af fyra
behållare för den sammanpressade luften och dref fyra till åtta
stålmejslar, som läto vända sig i alla riktningar. Hvar och
en af dessa mejslar gjorde 200 slag i minuten och vred sig
tillika litet omkring. Sedan borrhålen blifvit tillräckligt djupa,
laddades de. Under den nu följande explosionen stodo
arbe-tarne samt den på hjul gående maskinen trygga bakom en
stark skärm. Men den komprimerade luften gör äfven en
annan högst vigtig tjenst, i det hon förarifver krutröken och
förser tunneln med ny, frisk luft, så att arbetarne vid
borrmaskinen på nytt kunna börja sitt arbete. Antalet af de på
en gång arbetande maskinerna utgjorde åtta till tio. På tio
år var genomsprängningen fullbordad, och juldagen 1870
klockan 5 på eftermiddagen möttes arbetslagen från båda
sidorna midt in i tunneln på den beräknade punkten. Ej
fullt ett år derefter, i september 1871, kunde han öppnas
för trafiken.
Då genomsprängningen af Erejusberget började, erbjöd sig
ett engelskt bolag att, för den tid arbetet pågick och innan
tunneln blef färdig, i den gamla postvägen öfver Mont Cenis
anlägga och trafikera en provisorisk jernbana. Planen
kom äfven till stånd, och under hela den tid tunnelarbetet
varade gick större delen af trafiken från Italien till
Frankrike på denna hana öfver berget. Äfven den engelsk-indiska
posten, som förut gått öfver Marseille och sedermera tog vägen
genom Mont-Cenistunneln till Brindisi i sydöstra Italien,
begagnade denna väg. Den hastighet, hvarmed denna jernväg
bygdes,- och de jemförelsevis billiga anläggningskostnaderna
möjliggjordes derigenom, att skenorna fingo nedläggas på ena
sidan af postvägen, hvilken derigenom förlorade tre till fyra
meter i hredd. Eör att lokomotivet skulle kunna öfvervinna
de starka stigningar, som här kommo i fråga, måste det,
liksom jernvägen sjelf, vara på ett särskildt sätt inrättadt. Man
tillämpade nämligen här engelsmannen Eells system. Detta
system har sin utmärkande egendomlighet deruti, att banan
på alla sträckor med brantare stigningar midt emellan de två
vanliga skenorna har en tredje, som är högre än de båda
andra och tjenar lokomotivet till ett slags ledstång att hålla
sig fast vid under uppstigandet. Mot sidorna af denna höga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
