Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
England endast 43 små bogser- ocli passagerarbatar; sadana
beforo äfven Elbe, Oder, Rhein, Donau och Bodensjön, och
redan två år förut hade det första svenska ångfartyget, det
af Samuel Owen bygda Amfitrite, börjat plöja Mälaren.
Men från denna tid gick ångbåtsfartens utveckling med hvart
år allt hastigare, och man vågade sig nu i tu med uppgiften
att bygga oceanångare, något, som af åtskilliga
vetenskapsmän förklarats för en ren omöjlighet. Ett oceanskepp måste
nödvändigt ha en storlek och en maskinstyrka, som man
hittills ännu ej drömt om. Små fartyg skulle för en resa till
Nya verlden nödgas upptaga hela sitt lastrum med kolförrå-
det; först genom ökande af fartygens storlek blef det möjligt
att vinna utrymme både för last och bränsle.
Det var naturligt, att Engladd med sina många aflägsna
kolonier skulle i synnerhet känna behofvet af oceanångare, och
det var äfven der, de i sjelfva verket först uppstodo. Yäl
hade redan 1819 ett ångskepp Savannah från den liknämda
hamnen i Amerika gjort resan öfver Atlanten till Europa och
der-under äfven besökt Stockholm; men det gick mest för segel, och
det behöfde till Liverpool en tid af 20 dagar. En [-regelbunden-] {+regelbun-
den+} oceantrafik med verkliga ångfartyg uppstod först tjugu år
derefter, våren 1888, då Sirius och Great western, för
sin tid jättefartyg, började gå mellan Bristol och New-York.
Och redan två år derefter, i juli 1840, började det berömda
Cunardbolaget skicka ångare från Liverpool till Halifax
och New-York. 1842 företogs från England den första
jord-kringseglingen med ånga, och samma ar hade England redan
tusen ångbåtar. Nu har det tre gånger så många.
Eramför seglet har ångmaskinen som rörelsekraft först och
främst företrädet af större hastighet och för det andra äfven
af större oberoende af vind, ström och sjögång samt i följd
deraf äfven större regelbundenhet och lättberäknelighet.
Ångfartygets medelhastighet är minst tre gånger segelfartygets.
Oberoendet af väder och vind är så betydligt, att vexlingarna
i oceanresornas längd nästan försvinna i jemförelse med
segelfartygens och till exempel en ångbåtsresa tvärs öfver Stilla
hafvet från San Erancisco till Jokohama och omvändt i de
allra flesta fall kan beräknas ’på dagen och ofta äfven på
timmen. Det är också derför, som först med ångbåtsfarten
regelbundna linier kunnat öppnas mellan vidt aflägsna punk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
