Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stälda starka stålmagneter och tolf öfver dem roterande
induk-tionsrullar, eller sex, tre mot tre, liggande magn eter och
mellan dem roterande armatur, samt det belgiska bolaget
LLilian ces utomordentligt kraftiga maskiner med 24 magneter,
stjernformigt anordnade omkring den på en horisontal axel
sittande ^armaturen.
Ett ytterligare framsteg i utbildningen af de
magnetelek-triska maskinerna gjordes 1866 af engelsmannen Wilde,
som utbytte de ständiga
stålmagneterna mot
elek-tromagneter, dem han satte
i rörelse genom en
särskild liten
magnetelek-trisk maskin, hvilken,
liksom de äldre
konstruktionerna, är försedd med
ständiga stålmagneter. Afb.
219 visar denna märkliga
sammansättning. Den öfre,
mindre maskinen har 16
vertikala stålmagneter,
mellan hvilkas poler den
horisontala induktorn
befinner sig. Den undre
liuf-vudmaskinen består af en
enda, men mycket stor
magnet, mellan hvilkens
poler en likaledes
horisontal, cylinderformig
induk-tor är anbragt.
Elektro-219. Wildes elektromagnetiska maskin. magnetenS skänglai’ besta
af två parallela, 18
centimeter höga plattor af valsadt jern, ofvantill betäckta med en
jernplatta och omlindade med en temligen grof koppartråd af
1 000 meters längd. De båda cylinderinduktorerna sättas i
omlopp af en ångmaskin om tre hästkrafter, hvarvid den undre
och större gör 1 700—1 800 hvarf i minuten.
Konstruktioner sådana som Wildes maskiner måste
naturligtvis vara ej blott mycket invecklade, utan äfven mycket
dyra. En fullkomlig omhvälfning i detta hänseende genom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
