- Project Runeberg -  De stora uppfinningarna /
329

(1883) [MARC] Author: Louis Thomas Translator: Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hvarandra, att vid hvarje tryck på en tangent å den ena
stationen den förbiglidande pappersremsan tryckes mot en bestämd
bokstaf på typbjulet å den andra. Elere af de olägenheter,
som vidlåda denna maskin, ha blifvit afhjelpta genom en annan
af O Isen i Kristiania konstruerad trycktelegraf, som tillika
arbetar ej obetydligt fortare.

Med de stora framsteg, som elektricitetsläran gjort,
sär-skildt inom sin kemiska del, kan det ej förvåna, att äe blifvit
praktiskt tillgodogjorda inom telegrafien och sålunda på visst
sätt en återgång skett till de principer, som lågo till grund
för den äldsta sömmeringska telegrafen, om än med helt andra
resultat. Det har förnämligast skett genom Casellis
pan-telegraf, som återger ett telegram med samma handskrift,
hvarmed det blifvit nedskrifvet, genom Gin tis kemiska
trycktelegraf samt genom den automatiska telegrafen. Alla
dessa hvila på den galvaniska strömmens egenskap att
sönderdela vätskor och arbeta hufvudsakligen på det sätt, att
strömmen ledes genom en pappersremsa, som är mättad med en
lösning, vid hvars sönderäelning ett färgämne afskiljes; med
tillhjelp af detta bildas nu allt efter strömmens varaktighet
färgade punkter eller linier.

Vi vilja nu äfven som hastigast kasta en blick på
telegrafernas trådledningar. Vi se dem sträcka sig utmed alla
jern-banor, ty här äro de bäst skyddade, men de gå äfven utmed
landsvägen och tvärs öfver fälten till små stationer. I land
sådana som Ryssland, Ostindien och nordamerikanska vestern
måste trådlinierna ofta dristigt intränga i skogarna, ut på
prärierna och stepperna, ja, till och med in i öknarna. I
Amerika fäster man tråden ofta vid växande träd, men då
dessa äro utsatta för blåstens skakningar, måste upphängningen
ske på ett eget sätt, för att tråden ej skall lida skada.

Den till trådarna begagnade metallen var först koppar,
såsom den hästa ledaren, och de hade merendels en tjocklek af
2 millimeter. Dessa tunna trådar voro dock ej synnerligt
hållbara, i synnerhet som kopparn med tiden i följd af
elektriciteten och temperaturinflytelser får bräckor. Man använder
derför nu allmänt jerntråd och ersätter hans ringare
ledningsförmåga dermed, att man gör honom betydligt tjockare.
Tråden förzinkas på ytan för att skydda honom för rost.

Vid de första telegrafanläggningarna trodde man sig böra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:55:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tluppfinn7/0329.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free