Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Innan vi lemna kabeltelegrafien, måste vi nämna några ord
om den sinnrika apparat, som här användes för telegraferingen.
Medan man först ej kunde tänka sig de elektriska strömmar,
som skola genomlöpa fjerdedelen af jordens omkrets, nog starka,
har man numera gjort den dyrköpta erfarenheten, att just de
svagaste strömmarna äro de enda, som låta använda sig.
Derför begagnas också endast ett par svaga Daniells element.
Det låter otroligt, men är fullkomligt visst, att till och med
en apparat, som hestår af en zinkfingerborg med utspädd
svaf-velsyra, i hvilken en koppartråd är neddoppad, befunnits fullt
tillräcklig för att telegrafera mellan Europa och Amerika.
Den teckengifvande apparaten består af batteriet,
ström-vändaren och två tangenter, som behandlas hvar och en för
sig och af hvilka den ena utsänder positiv, den andra negativ
elektricitet. Mottagningsapparaten är en liten högst känslig
galvanometer, Thomsons ofvan nämda reflexgalvanometer, som
står på en murad pelare. Han utgöres af en vid pass 2
centimeter lång magnetnål, hängande i en rulle af öfverspunnen
koppartråd, som i ett par tusen hvarf är lindad omkring
honom. Nålens utslag utgöra nu signalerna. Men för att bättre
kunna iakttaga dem är midt på magnetnålen anbragt en
oändligt liten spegel, på hvilken en lampa, som har sin plats
bakom en samlingslins midt emot och på något afstånd från
spegeln, kastar en klar ljuspunkt. Då lampan står något
under spegelns horisontalplan, så återkastar denna strålen
något uppåt på en graderad elfenhensskala, der han noga
återger nålens rörelser. Då nålen ej påverkas af någon ström,
infaller den från spegeln återkastade ljusstrimman på skalans
midtpunkt; men äå spegeln det minsta vrides, flyttar sig
denna strimma på skalan rätt betydligt. Ljusstrimmans olika
ställningar utgöra telegraftecknen, och telegrafisten, som med
tuben för ögat stadigt följer ljusstrålens skenbart nyckfulla
lek på den lilla taflan, antecknar dem bokstaf för bokstaf,
allt efter som de tyst och hemlighetsfullt, utan det vanliga
bullret af morseapparatens ankar, anlända efter sin färd
genom oceanen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
