- Project Runeberg -  Tom Sawyers äfventyr /
6

(1907) [MARC] Author: Mark Twain Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Tom», sade hon, »det var väl ganska varmt i
skolan, eller hur?»

»Ja.»

»Rysligt varmt, inte sant?»

»Jo då!»

»Fick du inte lust att ta dig ett bad, Tom?»

En liten tillstymmelse till förskräckelse
genomilade Tom, en hastig, obehaglig misstanke. Han
kastade en forskande blick på tant Pollys ansikte,
men det sade ingenting; därpå svarade han:

»Nej, tant — — inte mycket åtminstone.»

Den gamla frun sträckte ut handen, kände på
Toms skjorta och sade:

»Men nu åtminstone ä’ du inte för varm.»

Och hon smickrade sig med tanken att ha
upptäckt, att skjortan var torr, utan att någon kunde
veta, att detta just var hvad hon haft i sinnet.
Men trots hennes inbillade slughet visste Tom nu,
hvarifrån vinden blåste, och så förekom han det
schackdrag, som sannolikt skulle följa härnäst.

»Några af oss pumpade vatten på hufv’et på
hvarandra», sade han. »Mitt ä’ pin vått ännu —
känn!»

Det förargade tant Polly att hon kommit att
förbise detta lilla åtminstone indirekta bevis och
försummat en fint. Men så fick hon en ny ingifvelse:

»Tom, du behöfde väl aldrig, för att pumpa
vatten på hufvudet, slita loss skjortkragen, där
jag sydde fast den? Knäpp opp jackan!»

All ängslan försvann från Toms ansikte. Han
öppnade jackan; skjortkragen var mycket riktigt
fastsydd.

»Se så, gå nu din väg, besvärliga pojke! Jag
trodde fullt och fast att du hade skolkat och tagit
dig ett bad i stället. Men jag förlåter dig. Det ä’
nog så med dig, min kära Tom, du ä’ inte riktigt
så svår som du ser ut — den här gången åtminstone.»

Hon var halft förargad öfver att hennes
skarpsinnighet hade kommit på skam och halft glad att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:55:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tmsawyer/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free