Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
III.
Tom visade sig nu för tant Polly, som satt vid
det öppna fönstret i ett trefligt å baksidan beläget
rum, som på samma gång var sängkammare, matsal
och bibliotek. Den doftfyllda sommarluften, den
fridfulla tystnaden, blommornas vällukter och binas
söfvande surr hade gjort sin verkan, och hon satt
och nickade till öfver sin stickstrumpa — ty utom
katten hade hon intet sällskap, och katten hade somnat i
knä på henne. Glasögonen hade hon för säkerhetens
skull skjutit upp mot sin gråa hjässa. Hon tänkte,
att Tom naturligtvis för längesedan gifvit sig iväg,
och därför förvånade det henne att se honom på
detta oförskräckta sätt åter ge sig i hennes våld.
»Får jag inte gå och leka nu, tant?» sade Tom.
»Hvafalls, redan? Hur mycket har du gjort då?»
»Alltihop ä’ färdigt, tant.»
»Tom, stå inte och narras för mig, det tål jag inte!
»Jag narras inte, tant, allt ä’ verkligen färdigt.»
Tant Polly satte föga tro till dessa försäkringar;
hon gick ut för att själf se efter och skulle varit nöjd
till och med om endast tjugu procent af Toms
påstående varit sanning. När hon nu fann, att hela
planket var hvitlimmadt, och icke blott
hvitlimmadt utan ordentligt struket två gånger och
till och med en ådring tillagd till grundningen, blef
hennes förvåning obeskriflig.
»Nå, jag har väl aldrig sett maken!» sade hon.
»Det måste erkännas, att du kan arbeta, Tom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 03:55:52 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tmsawyer/0020.html
