Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
främmande personer, brukade alltid
superintendenten låta denna gosse komma fram och, som Tom
kallade det, »sturska sig». Endast de äldre eleverna
lyckades behålla sina lagrar och fortfara med sitt
ledsamma arbete länge nog för att få en bibel, och
följaktligen var utdelandet af dessa pris en sällsynt
och märklig händelse; den lyckliga lärjungen var
för den dagen så stor och framstående, att hvarje
skolgosses bröst genast fylldes af ny ärelystnad, som
ofta varade ett par veckor. Det är möjligt, att Toms
andliga mage i verkligheten aldrig hungrat efter ett
af dessa pris, men utan tvifvel hade hela hans väsen
sedan lång tid tillbaka längtat efter den ära och glans,
som åtföljde dem.
I vederbörlig tid trädde superintendenten
framför predikstolen, med en hoplagd psalmbok i handen
och pekfingret instucket mellan dess blad, och
begärde uppmärksamhet. När superintendenten öfver
en söndagsskola håller sitt sedvanliga lilla tal, är en
psalmbok i hans hand lika nödvändig som det
oundgängliga nothäftet i handen på en sångare, som
träder upp på estraden för att sjunga ett solo på en
konsert — ehuru hvarför i båda faller än en gåta;
ty den stackars exekutören kastar icke en blick
hvarken i psalmboken eller nothäftet. Denna
superintendent var en smärt och smidig man med rödgult
bockskägg och kortklippt hår af samma färg; han
bar en styf uppstående krage, hvars öfre kant nästan
nådde upp till öronen och hvars skarpa hörn böjde
sig fram midtför mungiporna — ett stängsel som
tvang att se rätt framför sig och vrida hela kroppen,
när en sidoblick erfordrades. Hans haka hvilade
på en vidlyftig halsduk, som var lika lång och bred
som en banksedel och hade fransade ändar;
skospetsarna voro skarpt uppåtböjda enligt dåvarande mod,
alldeles som medarna på en kälke — ett resultat
som den unga mannen med tålamod och flit vunnit
genom att sitta hela timmar med tårna hårdt tryckta
mot en vägg. Herr Walters var mycket allvarlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
