- Project Runeberg -  Tom Sawyers äfventyr /
55

(1907) [MARC] Author: Mark Twain Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Tom tog fram ett stycke papper och öppnade
det varsamt; Huckleberry betraktade det längtansfullt.
Frestelsen var mycket stark, och till sist sade
han:

»Ä’ det en riktig tand?»

Tom lyfte på läppen och visade luckan.

»Det ä’ bra», sade Huckleberry, »affärn ä’
uppgjord.»

Tom stängde in fästingen i knallhattsdosan,
som nyligen varit bitbaggens fängelse, och gossarna
skildes åt, båda kännande sig rikare än förut.

När Tom kom fram till det lilla för sig själft
liggande skolhuset af trä, gick han in raskt, med en
min och hållning som om han verkligen skyndat sig
af alla krafter; han hängde hatten på en pinne och flög
själf till sin plats med affärslik brådska. Läraren,
tronande högt uppe i sin stora länstol med spjälsits,
satt och dåsade, invaggad af öfverläsningens
sömngifvande surr. Afbrottet väckte honom:

»Thomas Sawyer!»

Tom visste, att när hans namn i dess helhet
uttalades, så betydde det obehag.

»Magistern!»

»Kom fram! Tala nu om, min gunstig herre,
hvarför du kommer sent igen som vanligt?»

Tom var nära att tillgripa en lögn, då han fick
se två långa flätor af ljust hår hängande ned på en
rygg, som han kände igen genom kärlekens
elektriska sympati; och på den bänken fanns den enda
lediga platsen
på flickornas sida af skolsalen. Han
sade ögonblickligen:

»Jag stannade för att tala med Huckleberry Finn!»

Lärarens pulsar upphörde att slå och han
stirrade handfallen framför sig. Surret af läsandet
upphörde; lärjungarna undrade, om denna
dumdristiga gosse hade förlorat förståndet.

»Du — du — gjorde hvad för slag?»

»Stannade för att tala med Huckleberry Finn.»

Orden kunde icke missförstås.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:55:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tmsawyer/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free