Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ägare höll upp lyktan och uppenbarade den unga
doktor Robinsons ansikte.
Potter och Indian-Joe buro en bår, på hvilken
lågo ett rep och ett par spadar. De satte ifrån sig
sin börda och började öppna grafven. Doktorn
ställde lyktan vid grafvens hufvudända och gick och
satte sig med ryggen mot en af almarna; han var så
nära, att gossarna kunde ha vidrört honom.
»Skynda, mina vänner!» sade han sakta.
»Månen kan börja lysa hvilket ögonblick som helst.»
De mumlade ett svar och fortsatte att gräfva.
En stund hördes intet annat ljud än skrapandet af
spadarna, som aflämnade sin börda af mull och grus;
det var högst enformigt. Slutligen stötte en spade
mot likkistan med ett doft, träaktigt ljud, och om
ett par minuter hade karlarna hissat upp den på
marken. De bände upp locket med spadarna och
stjälpte hänsynslöst ut liket på marken. Månen trädde
fram ur molnen och visade det bleka ansiktet.
Båren gjordes i ordning och liket lades på den, betäckt
med en filt och fastbundet med repet. Potter
tog upp en stor fällknif, skar af den nedhängande
repändan och sade:
»Nu ä’ sattyget i ordning, doktor Plåsterprins,
och punga nu ut med en femma till, annars stannar
det här.»
»Just så!» instämde Indian-Joe.
»Hvad nu, hvad vill det säga? Ni begärde er
betalning i förskott, och jag har gifvit er den.»
»Ja, och du har gjort mer än så», sade
Indian-Joe och gick fram till doktorn, som nu stigit upp.
»För fem år sedan körde du ut mig ur far dins kök en
afton, då jag kom och bad om något att äta, och du
sa’ att jag inte hade där att göra; och när jag svor
på att ge dig betaldt för det, om det så skulle dröja
hundra år, lät far din sätta mig i fängelse som
lösdrifvare. Du trodde kanske, att jag glömt det?
Ånej, jag har inte indianblod i mig för inte. Och nu
har jag dig, och nu måste du göra upp, förstår du!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
