Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I detta ögonblick hotade han doktorns ansikte
med sin knutna näfve; doktorn gaf honom plötsligt
ett slag och sträckte uslingen till marken. Potter
tappade knifven och skrek:
»Låt bli att slå min kamrat! Och ögonblicket
därpå hade han fattat liftag med doktorn och de två
brottades ursinnigt och trampade ned gräset och
sparkade upp marken med klackarna. Indian-Joe
sprang upp igen, med ögonen lågande af ilska, ryckte
till sig Potters knif och smög sig som en katt kring
de kämpande och följde alla deras rörelser för att
finna det efterlängtade tillfället. Plötsligt slet
doktorn sig lös, tog det tunga hufvudbrädet från
Williams graf och slog Potter till marken därmed;
men i samma ögonblick såg halfblodet det rätta
ögonblicket inne och stack knifven ända till skaftet i
den unga mannens bröst. Denne vacklade och föll,
delvis betäckande Potter och öfverstänkande
honom med sitt blod, och i samma ögonblick försänkte
molnen det fasansfulla skådespelet i mörker, och de
båda förskräckta gossarna flydde sin väg.
Sedan, då månen åter trädde fram ur molnen,
stod Indian-Joe lutad öfver de båda kropparna och
betraktade dem. Doktorn mumlade några
oartikulerade ljud, drog efter andan ett par gånger, och
därpå var allt tyst.
»Nu ä’ den räkningen uppgjord — må
djäfvulen ta dig!» mumlade halfblodet.
Därpå plundrade han liket, satte den ödesdigra
knifven i Potters högra hand och slog sig ned på
den sönderbrutna likkistan. Tre — fyra — fem
minuter gingo, därpå började Potter att röra på sig
och stöna. Hans hand slöt sig om knifven, han lyfte
upp den, kastade en blick på den och lät den med
en rysning falla. Därpå satte han sig upp, stötte
liket ifrån sig och stirrade förvirrad på det och sedan
på omgifningen. Hans blick mötte Joes.
»Min gud, hvad vill det här säga, Joe?» frågade
han.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
