- Project Runeberg -  Tom Sawyers äfventyr /
103

(1907) [MARC] Author: Mark Twain Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

deltagande i hemmet genom att ströfva omkring ute i
vida världen för att aldrig återvända; slutligen
uttalade han sin förhoppning, att Joe aldrig skulle
glömma honom.

Men nu visade det sig, att detta just var samma
begäran, som Joe ämnat göra Tom, och för hvars skull
han kommit för att uppsöka honom. Hans
mamma hade gifvit honom stryk för att han, påstod
hon, hade druckit ur hennes grädde, och ändå hade
han inte smakat en droppe af den eller haft reda på
den ett dugg; det var alldeles tydligt, att hon var
trött på honom och önskade, att han skulle gå sin
väg. Om detta var hennes känslor, återstod för
honom endast att foga sig i sitt öde; han hoppades,
att hon måtte bli lycklig och aldrig ångra, att hon
drifvit sin stackars gosse ut i den kalla, känslolösa
världen för att lida och dö.

Medan de två gossarna sörjande vandrade framåt,
ingingo de ett nytt förbund att stå vid hvarandras
sida och vara bröder och att aldrig åtskiljas, förrän
döden befriade dem från deras sorger och
bekymmer. Sedan började de göra upp sina planer. Joe
var böjd för att bli eremit och lefva på brödkanter i
någon aflägsen håla och dö någon gång i framtiden
af köld och svält och sorg; men sedan han hört hvad
Tom hade att anföra, medgaf han, att det låg några
tydliga fördelar i ett lif i brott, och samtyckte till
att bli sjöröfvare.

En half mil nedanför St. Petersburg, på en punkt,
där Mississippifloden är nära två kilometer bred,
ligger en lång, smal, skogig ö, med en grund
sandbank framför, och denna ö lämpade sig väl till
mötesplats. Den var icke bebodd, den låg långt bort
mot andra land, midtför en tät och nästan alldeles
obefolkad skog. Alltså valdes Jacksons ö. Hvilka
som skulle bli föremål för deras sjöröfverier, var en
fråga som icke föll dem in. Sedan jagade de upp
Huckleberry Finn, och han var genast med att slå
sig ihop med dem, ty alla yrken kommo på ett ut

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:55:52 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tmsawyer/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free