Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han måste hålla sig stilla länge efter det hon
gått till sängs, ty hon fortfor att emellanåt låta höra
djupt sorgsna utrop, hostade oroligt och kastade sig
af och an. Men till sist var hon stilla och endast
stönade litet i sömnen. Nu smög gossen sig fram,
reste sig långsamt upp bredvid sängen,
beskuggade ljuslågan med handen och stod och
betraktade henne. Hans hjärta var fullt af medlidande
med henne. Han tog fram sin sykomorrulle och
lade den bredvid ljuset. Men något föll honom in,
och han dröjde eftertänksamt. En lycklig lösning
af hans tanke kom hans ansikte att lysa upp; han
stoppade hastigt näfverbiten tillbaka i fickan, böjde
sig öfver de hvissna läpparna och kysste dem och
smög sig strax därpå sin väg, tillslutande dörren
efter sig.
Han vandrade sakta tillbaka till färjans
landningsställe, fann platsen tom och gick djärft
ombord på båten, ty han visste att där icke fanns någon
annan under natten än en vaktkarl, som alltid gick
till kojs och sof som en stock. Han gjorde lös
jollen i aktern, släppte sig ned i den och satt snart
och rodde försiktigt uppför strömmen. När han
rott ett godt stycke ofvanför köpingen, började han
snedda öfver floden och tog i af alla krafter; han
träffade noggrant landningsplatsen på andra sidan,
ty detta var honom ett välbekant arbete. Han
kände sig benägen att betrakta båten som god pris
på den grund, att den kunde anses som ett fartyg och
alltså som lagligt byte för en sjöröfvare; men han
visste, att man skulle komma att grundligt söka
efter den, och detta kunde leda till upptäckter.
Alltså gick han i land och in i skogen. Han satte
sig ned och tog sig en lång rast, ansträngande sig
att hålla sig vaken, och begaf sig därpå trött i väg
till sitt nya hem. Natten var långt framskriden,
och det var ljusan dag, innan han befann sig midtför
sandbanken utanför ön. Han hvilade åter, tills
solen var högt uppe och förgyllde den stora floden med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
