Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det första Tom fick veta på fredag morgon var
en glad nyhet — domaren Thatchers familj hade
åter-vändt till staden kvällen förut. Både Indian-Joe och
skatten nedsjönko ett ögonblick till saker af
underordnad vikt, och Becky intog det förnämsta rummet i
hans tankar. Han träffade henne, och de lekte dunk
och sista paret ut med en hop af kamraterna och
hade ofantligt roligt. Dagen afslutades på ett
sär-skildt tillfredsställande sätt: Becky plågade sin mor
med böner att låta den länge utlofvade och
uppskjutna utfärden ske dagen därpå, och hon
samtyckte. Flickans glädje var gränslös och Toms icke
måttligare. Inbjudningarna skickades omkring före
solnedgången, och köpingens ungdomar försattes i
en feber af tillrustningar och angenäma
förväntningar. Toms sinnesrörelse gjorde det lätt för honom
att hålla sig länge vaken, och han hade starka
förhoppningar att få höra Huck komma och »jama»
och att komma i besittning af sin skatt och med
den förvåna Becky och deltagarna i utfärden dagen
därpå. Men denna förhoppning svek honom, ingen
signal kom den natten.
Ändtligen randades den efterlängtade
morgonen, och mellan klockan tio och elfva samlades ett
stojande och bullersamt sällskap hos domaren
Thatchers och allt var färdigt till uppbrott. Det var
icke brukligt, att äldre folk gjorde något intrång på
dylika utfärder och minskade glädjen genom sin när-
Tom Saxvyer.
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
