Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jag har inte lagt märke till det förut, men det
tycks vara rysligt länge sedan vi hörde af di andra.»
»Ja, men kom ihåg, Becky, att vi ä’ djupt nere
under dom, hur långt i norr eller söder eller öster, eller
hvar det nu kan vara, vet jag inte. Det ä’ omöjligt
att höra dom här.»
Becky blef ängslig.
»Jag kan just undra hur länge vi varit härnere,
Tom? Det ä’ kanske bäst att vända om.»
»Ja, det har du rätt i, det ä’ nog bäst.»
»Hittar du vägen, Tom? Mig förefaller alltihop
som ett oredigt virrvarr.»
»Jag tror nog jag hittar, men det ä’ förargligt
med di där läderlapparna. Om di skulle släcka båda
ljusen för oss, skulle vi råka vackert ut. Låt oss
försöka någon annan väg, så att vi inte behöfver gå
igenom där.»
»Ja, men bara vi inte går orätt, det vore så
rysligt!»
De gingo nu in i en smal gång, som de följde under
tystnad en ansenlig sträcka, och mönstrade hvarje
ny öppning för att se, om dess utseende på något
sätt föreföll dem bekant; men de kände icke igen
någon af dem. Hvarje gång Tom gjorde en
undersökning, letade Becky efter ett uppmuntrande
tecken i hans ansikte, och hvarje gång sade han
gläd-tigt:
»Å, det ä’ ingen fara! Det ä’ inte den här,
men vi kommer strax dit!»
Men han började vid hvarje ny missräkning att
känna sig allt mindre förtröstansfull, och snart
be-gynte han att vika in i sidogångar rent på måfå,
i det förtviflade hoppet att finna det han sökte.
Han sade fortfarande, att det var »ingen fara», men
han kände sig nu så fruktansvärdt orolig, att orden
alldeles förlorade sin klang och läto som om han
sagt »allt är förloradt!» Becky smög sig tätt till
honom i ytterlig ångest och försökte att återhålla
sina tårar, men de kommo ändå. Till sist sade hon:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
