- Project Runeberg -  Tom Sawyers äfventyr /
246

(1907) [MARC] Author: Mark Twain Translator: Tom Wilson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kommer för att se underverken i McDougals grotta,
skådar han längst på den djupt rörande stenen och
den långsamt fallande vattendroppen. Indian-Joes
bägare står främst på listan öfver grottans
märkvärdigheter; icke ens »Aladdins palats» kan täfla
med den.

Indian-Joe begrafdes nära mynningen af grottan,
och folk infunno sig till begrafningen skocktals i
båtar eller vagnar från köpingen och från alla byar
och gårdar på en mils omkrets; de hade sina barn med
sig och alla slags matvaror och förklarade, att de
haft nästan lika roligt vid begrafningen som de
kunnat ha vid hängningen.

Denna begrafning satte stopp för alla vidare
åtgärder med en sak — böneskriften till guvernören
om benådning för Indian-Joe. Denna nådeansökan
hade erhållit en hel mängd underskrifter; många
tå-rerika och vältaliga sammankomster hade hållits,
och en deputation af pjoskiga damer hade blifvit
utsedd att i djup sorgdräkt bege sig till guvernören
och under mycken veklagan och jämmer besvärja
honom att vara en barmhärtig åsna och trampa sin
plikt under fotterna. Indian-Joe ansågs ha slagit
ihjäl fem af köpingens invånare; än sedan då?
Om han hade varit satan själf, hade där funnits
fullt upp af stackare färdiga att klottra sina namn på
en nådeansökan och att på den fälla en tår från sina
ständigt i olag varande och otäta vattenledningar.

Morgonen efter begrafningen förde Tom sin vän
Huck till en enslig plats för att få ett viktigt samtal
med honom. Huck hade redan af walesaren och
fru Douglas fått veta allt rörande Toms äfventyr,
men Tom sade att det säkert fanns en sak, som de
icke berättat för honom, och det var om den han nu
ville tala med honom. Hucks uppsyn mulnade.

»Jag vet hvad det ä’», sade han. »Du har
varit i ’nummer två’, men inte funnit något annat än
visky. Det har inte någon sagt mig, att det var du,
men jag begrep ändå, att det måste vara du, då jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:55:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tmsawyer/0247.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free