Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afhandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dock försjunkit i sjelfsvåld, oreda och svaghet, deruti, att den
åt ständerna förbehållna högsta magten saknade all motvigt.
Härpå hade Arved Horn syftat, då han efter
regeringsformens antagande yttrat, att skrankor nu vore satte ’mot
enväldet, det återstode att sätta sådana mot sjelfvåldet.
Förslaget finner modeförfattaren Montesquieus fordran på de
olika statsmagternas fördelning bekräftad af Sveriges öde, på
samma gång detta af Montesquieus lära förklaras. Men då
förslagets författare af fruktan för envälde ej vågar lägga
den nödvändiga motvigten blott hos konungen och af
fruktan för aristokrati ej hos rådet allena, så återstår honom blott
att utrusta dels konungen och dels rådet med tillräcklig
motståndskraft mot riksens magtegande ständer. Men genom
de serskHda reformer, som ändtligen föreslås, finner man
rådet, gjordt alldeles oberoende af konungamagten, egentligen
ensamt erhålla en betydligen ökad vigt i statsstyrelsen och
bemyndigas att i många vigtiga afseenden leda ständernas
öfverläggningar och beslut. Konungen skuHe blott få
tillbaka den honom af 175(1 års ständer fråntagna rätten att
bortgifva lediga sysslor. I detta afseende skulle han
sken-barligen hafva fått något större inagt än 1720 års
oförändrade regeringsform medgifvit; men hans rätt skulle,
skyddad mot ständerna, hafva blifvit, såsom den varit under
Fredrik I:s tid, qvald af rådsherrarnes godtycke. Dessa för
rådsoligarchien gynnsamma förändringar skulle för
framtiden befästas genom att till hvarje grundlagsförändring äska
rådets samtycke 8).
Danmark hade egentligen blott yttrat någon oro öfver
den magt i befordringsfrågor, som det schefferska förslaget*
tillmätte konungen, och si\art måhända antagit Scheffers
bevis för denna förändrings betydelselöshet9); men utan tvif-
8) Scheffers förslag se Bil. B. Detta skulle i form af ett ut*
skottsbetänkande föreläggas ständerna, utan att någon serskild
upp-hofsman syntes. — Strängt taget hade k. Adolf Fredriks
konungaförsäkran redan beröfvat konungen rätten att disponera öfver rikets
sysslor. Jfr Modés Utdrag ur Publika Handlingar, sidd. 3102 f. och
4097.
*) Scheffer medgaf, att det kunde hafva sina betänkligheter att
låta konungen bortgifva embeten, men detta lockbete hade behöfts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
