Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afhandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medel de länge haft i sinnet att angripa sina förnämsta
motståndare. Englands och Kysslands sändebud uppmuntrade
denna plan, men riddarhuset, hvarest hofvet och Frankrike
förvärfvat öfvermagten, fördröjde sitt bifall. Man befarade,
att adeln skulle göra våldsamt motstånd eller under protest
öfvergifva riksdagen. Breteuil utöste penningar och hofvet
hoppades på en öppen brytning mellan stånden. Sedan
ryska hofvet fått underrättelse om ställningen, beslöt det att
genom Österman förklara sig aldrig skola tåla, att adeln till—
egnade sig en anarkisk rnagt öfver sina medständer, utan
vilja försvara frihetens vänner med alla medel. Ryssland
fordrade, att Danmark och Preussen häri skulle instämma.
Ett lägers upprättande pä finska gränsen var redan af
kejsarinnan anbefalldt. Beslutet återtogs dock snart, alldenstund
adlen gifvit vika. Det lärer hafva varit gen. Fersen, som
till Lovisa Ulrikas stora missbelåtenhet vetat bemedla en
förlikning mellan stånden, enligt hvilken ridderskapet och
adlen medgaf en commissions nedsättande, blott denna icke
befattade sig med andra mål än Vestgöthaupploppet2).
Men om vid nyssnämnde tillfälle Sveriges förbundne
grannar endast röjt sina afsigter, skulle de snart verksamt
gifva dessa inflytande på de vigtigaste frågor. Ryssland
hade länge sökt utväg att för kommande riksdagar, då
pluraliteten måhända ej såsom nu blefve detsamma
gynnsam, förebygga hvarje omstörtning i Sveriges statsskick.
Panin hade redan 1764 i sammanhang med sina planer för
återställandet af 1720 års författning varit betänkt på, att
genom en lag ständerna derefter borde beröfvas sin rätt att
ändra constitutionen. Svenska hofvet hade då afvisat
kejsarinnans anbud, måhända mest derföre, att hon fordrade att
få garantera den renade regeringsformen, hvilken på sin
höjd Båsom öfvergångsform kunde falla Lovisa Ulrika i
smaken. Sedan dess hade kejsarinnans hållning betydligen
förändrats; hennes parti hade blifvit herskande på riksdagen
Schack, Stockholm d. 16, 20, 23, 27, 30 Maj, 6, 10 Juni.
As-aeburg, Petersburg d. 31 Maj, 6, 24 juni 1766. Jfr Geijer;
Teckning o. s. ▼. sid. 230.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
