Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afhandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nad efter riksdagens böljan blefvo kända i Stockholm,
gjorde de ett si mycket mera oroande intryck T).
Det diplomatiska universalmedlet, declarationer, var ej
beller förgätet. Di de engelske, danske och ryske
sändebuden erbjudit eig att med allvarliga föreställningar till
konungen förekomma riksdagens framtvingande, hvilket dock af
riksråden blifvit afstyrkt, hade dan preussiske ministern
Coc-ceji vägrat att deri deltaga, förebärande att, enligt hans
tanke, ingen déclaration kunde nigot uträtta i en si
framskriden brytning. Egentliga skälet var dock, att hans herre,
som ock sedermera gillade hans svar, gifvit honom den
allmänna instructionen att undvika all inblandning i Sveriges
inre angelägenheter och deraf följande missnöje hos det
be-slägtade konungahuset. Cocceji borde i ena sidan söka lugna
ryska ministerns oro, och i andra sidan varna hofvet för
att sira Rysslands interessen. Emellertid beslöt sig Fredrik
sedermera, pi kejsarinnan Catharinas begäran, att lita sin
minister i förening med de öfrige förbundna magiernas
sändebud afgifva en déclaration, till stöd för freden och för
Sveriges constitution. Han gick ogerna in härpi och var
angelägen att fä declarationerna affattade i sidana ordalag,
att de ej uppretade sinnena, hvilka de voro ämnade att lugna.
Äfven konungen i England hade vark obenägen för dessa
ständigt ifrågasatta declarationer, men gifvit efter. Östermans
första förslag till dessa declarationer bief af de andre
mini-strame förkaetadt. Det hade i hirda uttryck talat om
oroliga sinnen och factioner i motsats mot sanna patrioter och
omedelbart hotat med krigiska mått och steg. De fyra
ministrar ne uppsatte derefter hvar sitt prcject och dessa
underställdes deras regeringars granskning. I härdare eller
mildare uttryck uttala de alla hoppet att i Sverige intet skulle
företagas till consUtutionens kränkning eller störande af
freden i Norden. I motsatt fall hota de alla med de
itger-der, hvilka deras herrar kunde finna för sina kronors bästa
nödvändiga. Dessa förslag synas i allmänhet hafva blifvit
’) Juel, Stockholm d. 24, 31 Mara, 22 April. Cocceji d. 3, 14,
28 Mars, 4 April, 12 Maj 1769.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
