Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afhandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
reformförslagen motsvarade derföre ingalunda de löften, som
gifvits hofvet Ett vigtigt skäl för konungamagtens
utvidgning hade varit, att Frankrike ej ville inlåta sig i alliance,
så länge slutna tractater af förstkommande riksdag kunde
brytas. Detta rikes minister, som nu fann reformförslagen all«
deles otillräckliga, vägrade i det längsta att lemna
pentfin-gar till deras genomdrifvande och gaf endast ogerna vika
för hattchefernas och hofvets böner7).
Till reformförslagens olycka kommo de samtidigt med
finance-planen till slutligt afgörande. Denna sednare hade
Pechlin, sin operationsplan trogen, begagnat till sinnenas
uppretande och hattpartiets splittring. En plan att hindra
kursens stegring och förbereda pappersmyntets inlösning hade
redan i Juli varit framlaggd; den var i väsendtlig mån
grundad på ett föreslaget förbud mot bränvinsbränning,
hrarige-nom Sveriges spannmålsimport skulle hafva blifvit ansenligen
förminskad. Denna plan hade i de serskilda stånden rönt
olika mottagande. Adeln hade gillat den. Bönderna hade
deremot ansett bränningen såsom nödvändig för åkerbruket
och producten såsom tillfredsställande ett verkligt behof.
För att vinna bondeståndet, hvars missnöje mössorna
underblåst, hade franska partiets ledare i September föreslagit på
riddarhuset att raedgifva en månads bränning årligen. Nu
hade Pechlin ansett sin tid kommen. Genom mösspartiets
förening med Pechlins pålitliga anhang och med dem, som
af enskilda interessen ogillade finance-planen, hade en
brän-ningstid af H månader årligen blifvit fastställd. Hela
finance-planen hade dermed förlorat sin grund och secreta utskottet
måste utarbeta nn ny. Det var denne, som i början af
September inkom till stånden, sedan redan förslagen om con-
Jfr Geijer; Teckning o. s. v. sid. 215 f. Utom det, att
depu-tationen genom den s. k. säkerhetsacten ville förbjuda ständerna
all inblandning i befordringsfrågor, i detaljerna af lagskipning,
handeln, industrien, nationalhushållningen och försvaret, hvarigenom
senatens magt komme att ökas, ville den genom en annan act hafva
npphäfda de bestämmelser frftn sista riksdag, enligt hvilka dels tv&
på hvarandra följande riksdagars beelnt fordrades för
grundlagsförändring och dels den, som förgäfves stått pä tre riksr&dsförslag,
ensam skulle uppföras på det Qerde. Juel, Stockholm d. 29 Aug., 1,
5 Sept., 10, 20 Oct.;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
