- Project Runeberg -  Om kejsarinnan Catharina IIs åsyftade stora nordiska alliance /
104

(1863) [MARC] Author: Niklas August Tengberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afhandling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Di efter Turkiet* krigsförklaring, uppresningarae i alla
Pohlens delar fattade nytt lif, hade de ryska statsmännen
sökt fi bildad en motconfederation, såsom bästa medlet till
de många upproriske confederationernas bekämpande. Man
hade först velat sätta Czartoryckerna i spetsen för en sådan,
men dessa hade ej glömt, hnru ryska diplomatien förut
missbrukat deras tjenster till vinnande af egna syften. De
fordrade för sin medverkan, att Ryssland skulle förklara hela
sitt verk vid 1707 års riksdag tillintetgjordt, således afstå
från garantien af republikens författning och tillåta minskning
af dissidenternas rättigheter. Konungen förde ståndaktigt
samma språk. Kejsarinnan hade då utbytt sin brutale
ambassadeur Repnin mot furst Wolchonsky, hvars mildhet gjort
honom omtyckt i Pohlen under en föregående vistelse
der-städea. Czartoryskerna hade för ett ögonblick fattat hopp,
men den hårde general Weymarn stod i spetsen för de
ryska corpSema i Pohlen. Dessa, som oupphörligt måste
vara i marche mot de spridda hoparna af confedererade,
förödde hela landet. Dock stodo de mägtigaste familjer i
en afvaktande ställning. De få ansedda chefer, som ledde
de confedererade, kunde för inbördes hat och afund ej gifva
något sammanhang åt befrielsekriget. Enskilda ädlingars
tapperbet blef fruktlös. Att en generalconfederation
ändtli-gen i September 1769 kommit till stånd i Biala gjorde ej
ända på chefernas inbördes split och de underordnades
sjelfs-våld. Ryssarne vunno betydliga fördelar, men sitt
herravälde kunde de ej återtaga. Såväl konungen och senaten
som de confederade skickade sändebud till Europas
förnämsta magter, utan att någonstädes få löfte om hjelp.
Ryssland, uppretadt deröfver att äfven konungen ’ vändt sig till
Frankrike, ville dock ej störta honom. Under sina alltmera

à laq’uelle il travaille avec tant de succès entre la cour de Vienne
et celle-ci. Il me paroit q’uil faut être bien novice et mal connoitre
1« Roi de Prusse pour ne pas se douter q’uil ne prêtera jamais
les main8 à une alliance si contraire à ses intérêts que dans des
vues plus importantes pour lui et dont la Russie tôt ou tard sera
la victime. Le démembrement de la Pologne est infailliblement
l’objet de l’amitié entre lui et l’Empereur.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:56:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tncath/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free