Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Afhandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med Ryssland dela dess inflytande. Men om hans
bevekelsegrunder varit sådana, skulle han hafva sökt att småningom
mildra inblandningen och ej gjort allt för att öka det arma
Pohlens förvirring. Det tyckes till och med som Fredrik
gifvit anledning till inryckande i tractaten af den
olycksdigra punkten om dissidenternas skydd[1]. Vi finna honom
äfven sedermera alltjemt uppmuntra kejsarinnan till pohlska
republikens förtryckande och försvagande.
Sådant var de båda bundsförvandternas närmaste mål
Någon minskning af Pohlens område har väl ännu icke
varit åsyftad. Dock har det för ingen af dem varit fördoldt,
att deras företag i Pohlen kunde leda derhän. Alltsedan
Carl X Gustafs dagar hade en delning af Pohlens område
mellan andra magter mer än en gång varit i fråga; Vid
underhandlingarne mellan Peter III och Fredrik hade derföre
naturligt nog rykten om en åbanevarande delningsplan börjat att
löpa kring i Europa; dessa rykten kommo med anledning
af 1764 års tractat ånyo i rörelse[2]. Det är derföre en
[1] Fredrik befaller åtminstone Solms d. 27 Dec. 1763, att
underställa Panins omdöme, huruvida icke de båda contraherande
magterna borde i dissidentfrågan sluta någon öfverenskommelse, emedan
de pohlska protestanterna anropat hans mellankomst. — Af hela
ofvanståeude framställning synes, att Tysklands utmärkte
häfdatecknare Häusser drifver sitt försvar för Fredriks politik för långt, då
han till och med menar Catharinas alltmera afslöjade planer i
Pohlen först hafva tvungit honom att deltaga i dessa affärer. Före
Catharinas thronbestigning hade k. Fredrik i detta afseende tagit sitt
parti. Jfr Ludvig Häusser; Deutsche Geschichte. Dritte Auflage,
Berlin 1861. Erster Halbband sidd. 140 f.
[2] Raumer; Beiträge. II. 244. III. 317. Ostens depecher från
Petersburg d. 23 Oct., 5, 11 Nov. 1763. De Smitt; l. c. sid. 93.
Vill man hafva ett prof på de Smitts partiska sätt att gå till väga,
jemnföre man hans berättelse om Gen. Gadomskys audience hos k.
Fredrik för att notificera August III:s död med följande depeche från
den preussiske monarken till Solms, Berlin d. 10 Januari 1764: Je
lui (Gadomsky) ai fort assuré d’ailleurs qu’il n’y avoit ni dessein ni
arrangements pris entre nous pour quelque démembrement des
possessions de la République; mais que nous étions bien convenus qu’il
n’y auroit aucun changement fait dans la forme de gouvernement
présent.
Angående äldre delningsplaner jfr. Carlsson; Sveriges Hist.
under konungarne af Phalziska huset, I, Andra Kapitlet, Fr. Förster;
Friedrich Wilhelm 1, Tom. II, Sechster Capitel och Rulhière. I.
59, 109, 144.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 03:56:20 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tncatha/0017.html
