Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afhandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dande tanken i Danmarks förhållande till de svenska
partierna alltid varit. Genom Hamburgerfreden (1762), hvilken
drottning Lovisa Ulrika bemedlat, och genom den under
hennes beskydd — under riksdagen 1760—62 —verkställda
pa-cificationen mellan hattar och mössor, hade hofvet kommit i
en inflytelserik ställning till båda partierna, hvilka dessutom,
sålänge de europeiske magterna ännu ej hunnit ingå bestämda
politiska förbund, afspeglade <len i Europas politik herskande
villrådigheten och confusionen. Under sådana förhållanden
söktes svenska hofvet både af hattarne, som behöfde dess
stöd i den väntade efterräkningen för kriget, och af
mössorna, som fortsatte sin gamla vänskap med hofvet, för att
sjelfva så mycket lättare komma till väldet. Hofvet
begagnade sig häraf till vinnande af enskilda fördelar och höll
god min mot båda partierna 3).
Under sådana omständigheter hade Danmarks val varit
så mycket mera brydsamt, som Rysslands ej mindre än
Frankrikes uppförande synts tvetydigt. Den opolitiska
välvilja för Sveriges konungamagt, som Peter III låtit intala
sig, hade väl icke blifvit alldeles fördold och tiden närmast
efter hans död hade ett svenskt utomordentligt sändebuds vistelse
vid ryska hofvet ingifvit Danmark oro, isynnerhet som
kejsarinnan Catharina syntes med vänskap omfatta honom.
Danmark hade intalat sig, att svenska konungamagtens
återupprättande var den hemliga underhandlingens mål, men det
hade synts så oförklarligt, att kejsarinnan dertill ville bidraga
utan att åtminstone för en lång framtid hafva försäkrat
Ryssland om svenska hofvets tillgifvenhet, att de mest skiftande
rykten om tillämnade slägtförbindelser uppkommo och
troddes 4). Inom kort hade emellertid såväl Duriez — det utom-
*) Hattrådet nämnde t. ex. Serenius till Biskop, Düben till
Minister i Petersburg och — Dalin till Hof-Canceller. Schack,
Stockholm d,. 8, 25 Mars, 27 Maj 1763.
4) Än sades det vara fråga om svenska kronprinsens giftermål
med kejsarinnan, än om svenska prinsessans förlofning med
storfursten och hennes upphöjelse till thronlöljare i fall af hans död, än
om en svensk prins’s bestämmande till eventuel thronföljare, än blott
om svenske och ryske thronföljarnes förmälande med hvar sin braun*
schweigiska prinsessa. Schack, Stockholm d. 28 Dec. 1762, 4, 11, 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
