Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afhandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1753 års magtinskränkning, vore detta icke af böjelse för ho* *
nom utan ined ändamål att motväga Frankrike, som
beher-skade senaten. Ryssland misskände icke sitt interesse i
svenska statsskickets bibehållande; det fruktade deremot att, om
jemnvigten mellan konung, råd och ständer ej iakttoges, skulle
en omstörtning snart inträda. Det sista kriget, hvars bördor
ännu tryckte folket, hade, såsom börjadt och fortsatt mot
konungens vilja och utan ständernas hörande, stämt nationen
så fiendtligt mot senaten, att en föreslagen tillökning i dennas
magt vore det säkraste medel att framkalla en hvälfning
till konungamagtens fördel. Kejsarinnan ville, att konungen
och senaten skulle vara af hvarandra bundna. Folket borde
lugnas genom fördelar; frågor oin krig, fred och beskattning
borde ej få afgöras utan riksdags sammankallande. En
sådan bestämmelse vore vigtigare för Sveriges grannar, än om
konungen egde rätt eller ej att "bortgifva en fana eller ett
compagnie.1’ Det vore för Sveriges grannar lika betänkligt,
om de få personer, som bildade senaten och merendels voro
köpte af andra kronor, egde en obegränsad magt, som om
konungens vore alltför vidsträckt — I denna syftning gick
den af kejsarinnan Catharina egenhändigt conciperade
arti-klen angående Sveriges constitution L det till von der Osten
d. 3 December 1764 öfverlemnade contraprojectet 3).
Åfven efter detta tvekade Danmark, innan svenska
riksdagens färg visat sig, hvilket parti det skulle välja. Ehuru
missnöjet i Sverige med Frankrikes anhang, som bar
skulden för sista kriget, var uppenbart, hoppades detta ännu
framgång vid riksdagen, till och med sedan riksdagsmannavalen
böljat förebåda att de valde stånden skulle — likavisst som
adeln — blifva vidrigt sinnade. Man vidhöll länge planen
att undvika all partistrid och corruption, att söka återföra
lugn i sinnena och ordning i riksstyrelsen. Hofvet
smickrades. Üattarne8 grundlagsreform skulle bringas å bane, endast
*) Osten, Petersburg d., 25, 28 Sept., d. 2 Oct., 8 Dec. 1764.
* Man bör erinra sig, att ständerna 1756 utfärdat, jemte
tjenstebetän-kandet, den skrifvelse, som bemyndigade senaten att, när konungen
vägrade sin underskrift på något dess beslut, begagna sig af en kongl.
namnstämpel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
