Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Afhandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
71
t
nad efter riksdagens början blefvo kända i Stockholm,
gjorde de ett så mycket mera oroande intryck7).
Det diplomatiska universalmedlet, declarationer, var ej
beller förgätet. Då de engelske, danske och ryske
sändebuden erbjudit sig att med allvarliga föreställningar till
konungen förekomma riksdagens framtvingande, hvilket dock af
riksråden blifvit afstyrkt, hade den preussiske ministern
Coc-ceji vägrat att deri deltaga, förebärande att, enligt hans
tanke, ingen declaration kunde något uträtta i en så
framskriden brytning. Egentliga skälet var dock, att hans herre,
som ock sedermera gillade hans svar, gifvit honom den
allmänna instruction en att undvika all inblandning i Sveriges
inre angelägenheter och deraf fö\jande missnöje hos det
be-elägtade konungahuset. Cocceji borde å ena sidan söka lugna
ryska ministerns oro, och å andra sidan varna hofvet för
att såra Rysslands interessen. Emellertid beslöt sig Fredrik
sedermera, på kejsarinnan Catharinas begäran, att låta sin
minister i förening med de öfrige förbundna magternas
sändebud afgifva en declaration, till stöd för freden och för
Sveriges constitution. Han gick ogerna in härpå och var
angelägen att få declarationnma affattade i sådana ordalag,
att de cj uppretade sinnena, hvilka de voro ämnade att lugna.
Äfven konungen i England hade varit obenägen för dessa
ständigt ifrågasatta declarationer, men gifvit efter. Östermans
första förslag till dessa declarationer blef af de andre
mini-strarne förkastadt. Det hade i hårda uttryck talat om
oroliga sinnen och factioner i motsats mot sanna patrioter och
omedelbart hotat med krigiska mått och ateg. De fyra
mi-nietrarne uppsatte derefter hvar sitt project och dessa
underställdes deras regeringarB granskning. X hårdare eller
mildare uttryck uttala de alla hoppet att i Sverige intet skulle
företagas till constUutionens kränkning eller störande af
freden i Norden. I motsatt fall hota de alla med de
åtger-der, hvilka deras herrar kunde finna för sina kronors bästa
nödvändiga. Dessa förslag synas J allmäphet hafva blifvit
7) Ju el, Stockholm d, 24, 31 Mars, 22 April. Cocceji d. 3, 14,
28 Mars, 4 April, 12 Maj 1769.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
