Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bayreuth. Hon fordrade, att den gamla
öfverenskommel-sen att arbeta mot franska partiet i Sverige och mot alla
försök till upphäfvande af detta rikes regeringsform skulle
utvidgas till en uttrycklig förpligtelse för konungen i
Preussen att på kejsarinnans anmodan med sina trupper rycka
in i svenska Pommern, så snart svenska constitutionen
omstörtades. Konung Fredrik svarade till en början, att,
huru mycket han än vore intresserad för svenska
regeringsformens bevarande, ansåge han sig ej ega rätt att med
öppet våld motsätta sig en ändring i densamma. Han
hade i sitt traktatprojekt erbjudit förnyelse af 1764 års
öfverenskommelse; längre kunde han ej gå, helst ett infall
i Pommern vore ett brott mot Westfaliska freden och
genast skulle kalla Frankrike och Österrike under vapen.
Dessutom, anmärkte han, vore vid den pågående svenska
riksdagen blott ifrågasatt att återinsätta konungen i de
rättigheter, han enligt 1720 års regeringsform rätteligen
egde. Kejsarinnan erkände, att hon ämnade använda alla
fredliga medel för att bevara äfven senare tillsatser i
Sveriges grundlagar, men medgaf, att endast en
kränkning af 1720 års regeringsform borde medföra hotelser
om truppers inryckande öfver gränsen; blott till skydd
för denna grundlag i dess oförändrade skick begärde hon
Preussens löfte om en diversion i svenska Pommern. Men
icke ens för detta fall ville Fredrik förbinda sig till
det önskade infallet i Pommern. Ett sådant kunde han
blott för den händelse förmås att utlofva, att nämnda
constitution upphäfdes i så väsendtliga punkter, att konungen
i Sverige finge oinskränkt magt att stifta lagar, förklara
krig, upptaga skatter, sammankalla ständerna och tillsätta
em beten utan rådets deltagande. För dessa händelser
skulle, liksom om Ryssland blifvit angripet, konung
Fredriks förbundspligt inträda. Härmed måste kejsarinnan
låta sig nöja, och i enlighet med Fredriks förslag blef den
tredje sekreta artikeln affattad uti den traktat, som
mellan Ryssland och Preussen undertecknades i Petersburg
den 12 Oktober 1769.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
