Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄfVen Danmark hade vid turkiska krigets utbrott
skyndat att erkänna sin förbindelse att betala Ryssland
subsidier och samtidigt erbjudit ett närmare förbund. Det
ville genom denna beredvillighet utverka påskyndandet af
det holsteinska bytet. De i traktaten af 1765 gifna
allmänna löften om denna angelägenhets ordnande hade
kejsarinnan Catharina uppfyllt genom den provisoriska
traktaten i Köpenhamn af år 1767, hvari hon förbundit sig
att, så snart storfursten, hennes son, blifvit myndig, förmå
honom att nedlägga sina anspråk på den hertigliga delen
af Slesvig och lemna sin andel af Holstein i utbyte mot
grefskapen Oldenburg och Delmenhorst. Danmark erbjöd
sig nu att utvidga den åttaåriga traktaten af 1765 till ett
ständigt holsteinskt famiijefördrag, så framt den eventuella
traktaten om Holstein genast ginge i uppfyllelse. Detta
vil-kor kunde kejsarinnan ej antaga, emedan dertill
storfurstens bifall vore nödvändigt men ej kunde gifvas, förr än
han blifvit myndig; till dess ville hon uppskjuta
familjeför-dragets afslutande. Men då hon med afseende på Sverige
önskade en närmare förbindelse med Danmark, hänvisade
hon det till andra fördelar. Icke blott skulle Ryssland
åtaga sig största kostnaden, så länge de svenska ärendena
kunde ledas med penningar, utan, ifall ett väpnadt
ingripande behöfdes, äfven sörja för Danmarks belöning.
Redan innan förslaget om Pommerns besättande framställdes
i Berlin, hade en vink gifvits åt danska hofvet, att de
förbundna borde, så framt Sveriges konung störtade
con-stitutionen, angripa honom med krig, förena med Norge
de svenska landskap, som lågo det närmast, göra
Finland sjelfständigt samt beröfva Sverige dess
återstående tyska besittningar! Till vapen emot Sverige skulle
man dock först gripa, om 1720 års grundlag
upphäf-des. Om ock riksdagen enhälligt afskaifade den, ville
kejsarinnan försvara den siste Svensken, som vidhölle
denna lag. Hvad åter de yngre grundlagsstadgandena af
1756 och 1766 angick, så voro Sveriges båda grannar
från riksmötets början ense derom att med alla
van-Tengberg, Gustaf III:s historia. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
