Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vergennes till ambassadeur i Stockholm. Han hade nyligen
i Constantinopel gifvit ett prof på stor förmåga genom att
tända det krig mot Ryssland, hvari Porten ilade till
Pohlens bjelp; han skulle nu äfven i Sverige bekämpa
Catharinas sträfvande att beherska Europas Öster och
Nord. Ett samtal mellan monarkerna hade framkallat
denna för Gustaf III lyckliga utgång.
Sedan dessa aftal träffats, lemnade konung Gustaf
den 18 Mars Paris, hvari frän han förut återsändt
general-lieutenant Pehr Scheffer med den af rådet äskade
försäkran att ieke eftersträfva enväldet, utan obrottsligen
hålla Sveriges lag och serskildt regeringsformen af år
1720. Konungen hade ämnat att omedelbart begifva sig
hem, men fick i Braunschweig ett förtroligt meddelande från
sin morbror, konungen i Preussen, att denne skulle anse
det för en formlig ouppmärksamhet, ifall konung Gustaf
ej besökte honom i Berlin. Han tillmötesgick så mycket
hellre Fredriks önskan, som hans närmaste förtrogna i
Sverige rådt honom att göra denna resa, för att komma i
tillfälle att öfvertyga den preussiske konungen och genom
honom kejsarinnan Catharina, att hofvets och Frankrikes
anhängare i Sverige ingalunda ville skrida till en brytning
med Ryssland, utan blott söka bot för Sveriges inre
lidanden. Den sluge statsmannen i Potsdam, som redan
hemligen i Petersburg framställt bestämda förslag till
Pohlens styckning, och som genom en hvälfmng i Sverige
och deraf följande krig i Norden kunde befara att se hela
sitt omsorgsfulla spel rubbadt, var angelägen att låta sin
unge frände förstå, för hvilka faror från grannstaternas
sida han utsatte Sverige, om han vågade antasta 1720 års
statsförfattning. Båda konungarne blefvo deruti öfverens,
att Gustaf borde söka sin och Sveriges styrka i
partiandans dämpande och sinnenas försonande under sin ledning.
Liknande ’råd har konung Fredrik skriftligen tillsändt
Gustaf i Stralsund, och denne lät dera blifva bekanta, talande
om sin föresats att följa deras vishet. Fredrik ansåg sig
säker, att konungen i Sverige ej bundit sina händer i för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
