- Project Runeberg -  Konung Gustaf III:s första regeringstid till och med 1772 års statshvälfning. Fragment af Gustaf III:s historia /
33

(1871) [MARC] Author: Niklas August Tengberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

öfverenskomna partikassan, men Ryssland och England
hade äfven för det innevarande året inbetalt icke blott
sina tillskott, utan långt mer. Danmark synes hafva
hållit fast dervid, att ett herskande parti, såsom nu
hat-tarne voro, ej skulle öka konungamagten. Oaktadt
Ryssland lofvade att åtaga sig större börda än Danmark och
anmärkte, att, då England deltog, Danmark sluppe med
mindre än en tredjedel af kostnaden, så hade Danmark,
ännu vid riksdagens början ej kunnat förmås att
verksamt deltaga i partiarbetet i Sverige.

Mösspartiets framgång berodde emellertid på
omständigheter, som voro mera afgörande än främmande ministrars
béstickning. 1739 års urtima riksdag hade af hofvets och
hattens vänner blifvit framtvingad under förevändning
att afhjelpa den ekonomiska nöd, hvari landet sjunkit.
Hattpartiet, segrande vid riksdagen, hade angående de
ekonomiska frågorna råkat i oenighet, och riksdagen hade
åtskilts, utan att finna bot för olägenheterna. Landets
förtroende för hattarne hade derför sedan sista riksdagen
förminskats, och samtidigt hade hos de ofrälse stånden
upptändts hat mot partiet. Tvisteämnet var gammalt.
Frihetstiden hade inbrutit under inbördes strider mellan
stånden; så hade 1723 de ofrälse stånden stått i vapen mot
riddarhuset, för att med förenade krafter göra allvar
af ofrälsemäns grundlagsenliga rätt till civila embeten.
Partistriden, som 1726 på den utrikes politikens område
utbrutit och delat hvart och ett af de fyra stånden mellan
två fiendtliga läger, hade bragt ståndsstriden i förgätenhet.
Emellertid hade under partiernas vexlande segrar och
nederlag, med en författning, som hvilade på grundvalen af
ståndens pluralitet, de tre ofrälse stånden alltmera
kommit till medvetande af sin styrka och under de två sista
riksdagarne låtit adeln erfara dess tyngd. Då inträffade,
att med afseende på en vice presidentsyssla i Åbo hofrätt
rådet den 1 Maj 1770 lät några ofrälse sökande från
förslaget vika för en adelsman och härvid åberopade det
företräde, adelns privilegier tillerkände dess medlemmar till
Tenglerg, Gustaf III:s historia. 3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:56:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tng3/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free