- Project Runeberg -  Konung Gustaf III:s första regeringstid till och med 1772 års statshvälfning. Fragment af Gustaf III:s historia /
46

(1871) [MARC] Author: Niklas August Tengberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att göra, och huruvida namnstämpeln borde för brefvens
utfärdande tillgripas. I sekreta utskottet, dit frågan
hän-sköts, sökte flera af adeln att betaga de sårande orden
all betydelse, men borgmästare och prostar voro ej hågade
att rika: ”i ständernas beslut vore orden lika litet som
saken underkastade konungens pröfning; ständerna kunde
ej föreslå något)»som kränkte konungens höghet, men
tillika lät man ej otydligt förstå, att sjelfva återkallandet
vore kränkande för den, som framkallat 1769 års
hvälf-ning; man hoppades, konungen skulle besinna sig, och
rådet borde kraftigare hafva föreställt honom hans pligt”.
Emellertid förenade sig utskottet om ett af
kammarherre Essen föreslaget svar, att vördnaden för
konungen och hans faders minne hindrade ständerna att kränka
någonderas ära; då ständerna fråntagit och nu återgåfvo
rådsherrarne sitt förtroende, kunde orden ”uppdagade
omständigheter” blott syfta på dem sjelfva. Man bad
konungen efter denna förklaring sjelf underteckna
kal-lelsebrefven. Sådant blef ock ståndens svar; alla
synas enhälligt hafva fattat detta beslut, men adeln har
isynnerhet varit ifrig att få det afgifvet. Till denna för
konungen tillfredsställande utgång lär Österman ej ringa
hafva bidragit. Konungen undertecknade nu brefven.

Men äfven på riddarhuset var man angelägen att ej
misstänkas för något uppoffrande af ständernas anseende åt
konungen. Assessor Bergenstråle hade vid nämnda tillfälle
afgifvit ett då i ståndets ifver icke ens uppläst memorial,
vittnande om den mest eldiga beundran för konungen,
livari han beklagat de tvetydiga ord, som gifvit konungen
skäl till missnöje, och yrkat att genom en förklaring
godtgöra allt. ’’Hvad! en ståndsmedlem tillkännagåfve
ånger öfver att hafva deltagit i ett ständernas beslut —
kallade ett deras uttryck förhastadt, oaktadt de voro
ofelbara — talade om missnöje hos konungen, som enligt
grundlagarne ej kunde vara missnöjd med ett ständernas
beslut. Memorialets klander mot ständerna kastade skugga
på dess loford öfver konungen; konungen kunde blott äl-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:56:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tng3/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free