Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
värdigt tolka rikets sorg och för underrättelsers
meddelande till de nordligast boende undersåtar, hvilka således
på begrafningsdagen kunde hindras att blanda sina tårar
med sina medborgares. Rådsprotokollen i ämnet
infordrades mot Fersens och fleres föreställningar, hvilka emellertid
verkade så mycket, att dagen ej genast ändrades. Man
beslöt invänta protocollen, och frågan förföll.
Men en vigtigare fråga än dessa, både för adeln och
för konungamagten, bragtes å bane, då konungen d. 13
Augusti meddelade, att han utsatt d. 24 September till
kröningsdag. Sekreta utskottet, hvilket
konungaförsäkrans öfverseende närmast tillhörde, antog, att härtill ej
längre tid behöfdes, än intill den utsatta dagen. 1751
hade tiden varit kortare. Adeln biföll genast den
utsatta kröningstiden och vidblef detta beslut, fastän de
ofriilse stånden öfverenskommo att först sedan sekreta
utskottet hunnit inkomma med konungaförsäkran yttra
sig om tidpunkten för kröniugen. Sekreta utskottet hade
emellertid genast uppdragit konungaförsäkrans
förberedande granskning åt sexton af sina medlemmar (8
adliga, 4 presterliga, lika många af borgarne) jemte 4 af
bondeståndet valde. Denna utskottets beredning utförde
sitt värf under den sista veckan af Augusti och den
första af September. De förändringar af vigt i 1751
års försäkran, om hvilkas föreslående beredningen till
sist förenade sig, bestodo i förpligtelsen för konungen
att ”oafbrutet” regera och i en uttrycklig bekräftelse af
den rätt till befordran, 1720 års regeringsform tillförsäkrat
ofrälse män, så att endast skicklighet — i Adolf Fredriks
försäkran hade stått förnämligast — icke personens stånd
finge gälla vid befordran.
Härmed hade den fråga framträdt, från hvilken
hittills så mången hemlig verkan utgått. Med tvekan hade
utskottsberedningens adelsmän inlåtit sig på några
egentliga förändringar i 1751 års konungaförsäkran. Deras
stånds fördel var att få denna ansedd såsom orubblig
grundlag, hvarigenom för adeln farliga nyheter voro
af-Tengberg, Gustaf III:s historia. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
