Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deles vara riksdagsman. Derpå angreps Lars
Thorbjörns-son sjelf: han hade vid talmansvalet,
fullmagtsgransk-ningen och frågan om justitie-cancellersvalet uppträdt
stormande i ståndet, och nu senast hade han låtit förstå,
att talmannen förfarit egenmäktigt, och att
sekreteraren utskrifvit ojusterade protocoll. Allt detta visade,
”att han ville stadga sitt anseende och sin myndighet på
medbröders bekostnad”. Han borde derföre för denna riks- .
dag uteslutas ur ståndet. Han mer än andra hade
bidragit att hämma ärendenas gång och dermed förlänga den
betungande riksdagen. Efter en långvarig ordvexling,
hvari dels Lars Thorbjörnsson sjelf behjertadt försvarade
sig, dels flere förklarade sig med honom liktänkande
och benägna att dela hans öde, begärde han bordläggning
af frågan, h vilken begäran flertalet bestred och slutligen
ståndets sekreterare förklarade olaglig genom en den
”fräckaste förtydning af riksdagsordningen, stridande lika
mycket mot sundt förnuft soin all sedvänja”. Sedan den
förföljde, uppretad häröfver, ådragit sig en
tillrättavisning af talmannen, gick han med ett häftigt utfall mot
denne i vredesmod ur rummet, åtföljd af nästan alla sina
anhängare. Sedan lians motparti beslutit att genast
af-göra saken, blef han med stor pluralitet för hela
riksdagen utesluten ur ståndet. Mösspartiets öfvervigt äfven i
bondeståndet var nu obestridd, och allt motstånd nedtystadt.
Under ett sådant sakernas skick började d. 30 Sept.
i stora sammanträdet granskningen af de föreslagna
tillägg i Sveriges konungaförsäkran, som under första
mötena blifvit bordlagda. Bland dessa var ett tillägg till
ingressen, af lydelse, att såsom högmålsbrott skulle beifras,
derest någon af riksens råd eller andra rikets embetsmän
för längre eller kortare tid undandroge sig sitt embetes
utöf-ning._Redan mot denna punkt, som stred emot compositionen,
men ej rörde någon adelns egen fördel, funno de
adliga ledamöterna af båda partierna för godt att använda ’
sitt förnämsta försvarsvapen: ”man hade ej uppdrag att
skrifva en ny lag; beslöte ständerna att i Svea konunga-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
