Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då slutligen på Rudbecks förslag fyra ur hvarje stånd fingo
uppdrag att söka satmnanjemka förslagen — En vecka
senare, d. 7 Oktober, antog sammanträdet enhälligt de af
deputerade gjorda jemkningarne, hvilka i sjelfva verket
ordagrannt upptagit de flesta föreslagna tilläggen:
förbindelsen att oafbrutet regera, att förbjuda embetsmans
inactivitets-förklaring, att underkänna härkomst såsom
befordringsgrund, och att hålla stånden vid de privilegier, de
egde eller , lagligen kunde få. Derjemte hade upptagits en
kraftig förpligtelse att hålla hand öfver städernas
privilegier och en bekräftelse af allmogens skatteköpsrätt,
dock med förbehåll af adelns i privilegiernas 28 §
förvarade bytesrätt till kronohemman.
Efter så mycken vånda kora ändtligen en reviderad
konungaförsäkran, sedan den ytterligare blifvit af rikets
råd granskad, till riksståndens plena. Här skulle
emellertid striden först blifva rätt allvarlig. Af prester och
bönder har förslaget utan någon svårighet antagits. Hos
det tredje ofrälseståndet, hos borgarne, mötte en
betänklighet. De ledamöter af ofrälsestånden, som sammanträdt
att granska de olika förslagen till ofrälseprivilegier, höllo
just på att sammanarbeta dessa till ett förslag, som skulle
upptaga först de ofrälse ståndens gemensamma
rättigheter och derefter hvarje stånds serskilda. Då nu projektet
till konungaförsäkran inkom till borgareståndet, så
anmärkte flere, ätt’ nu vore rätta stunden att genomdrifva
privilegierna, utan att man behöfde hos adeln tigga om
bifall såsom om en nåd. ”De ofrälse ståndens privilegier
kunde omöjligen undgå att kränka adelns egna; efter
konungaförsäkrans antagande skulle adelns bifall vara
svårt att vinna, men om privilegiisaken förbundes med.
konungaförsäkran, skulle adeln tvingas bifalla, emedan
den eljest finge skulden för kröningens fördröjande. Vore
det allvar med ståndets åtrå, så borde de medel
användas, som förde.till målet. Kröningen vore rätta
ögonblicket för privilegiers erhållande". Denna synpunkt gjorde
sig den dag, konungaförsäkran inkom, så gällande, att stån-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
