- Project Runeberg -  Konung Gustaf III:s första regeringstid till och med 1772 års statshvälfning. Fragment af Gustaf III:s historia /
71

(1871) [MARC] Author: Niklas August Tengberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lan dem. — Landtniarskalken inskränkte sitt svar till en
tacksägelse for konungens ömma afsigt. Borgmästare
Se-baldt svarade sig vara förhindrad framföra någon
proposition från konungen, som ej komme från rådkammaren.

I intet af de ofrälse stånden blef konungens steg ens
till protocollet omnämndt. Men på riddarkuset blef saken
upptagen af de häftigare inom hattpartiet, som ej
försmådde det stöd, konungamagten erbjöd adeln i dess
ojemna strid mot de tre ståndens angrepp. Leonhard
Magnus Uggla ställde d. 30 November till landtniarskalken
den fråga, om det allmänna ryktet vore grundadt, att
konungen för talmännen uttryckt sin oro öfver ståndens
split i en tid, då det lidande riket behöfde all deras
omsorg, och erbjudit sig att befordra sämjan. Det invändes,
att ingen enskild finge väcka frågor i ståndet; kungliga
propositioner koinme från rådkammaren; konungens
enskilda samtal vid en uppvaktning finge ej göras till
öf-verläggningsämne. Landtniarskalken, lika angelägen att
göra konungen till viljes som fruktande att genom ett
grundlagsbrott sätta sig i fara, förklarade, att han af
aktning för den frågande ville upplysa, att det så förhölle
sig som ryktet sagt; "men begäres svaret af mig såsom
landtmarskalk, nödgas jag förklara mig icke vara
autori-serad att lemna något svar”. Det var nog. Fredrik Horn
skyndade att taga ordet och erinra om, huru man vid sista
plenum fått helsningar från medstånden, som afskuro all
communication med dem. ”De tolka lagarne efter sitt behag,
och adeln får för framtiden ej större säkerhet, fin de
andra stånden, hvar gång de sammankomma, vilja förunna.
Huru skulle adeln kunna stå emot? Här taltes öm
enighet, men hvar funnes den? Icke på riddarhuset, ens i det,
som rörde hela adeln. Man hade medgifvit återkallandet
af afsatta rådsherrar, för att vinna sämja, men oenigheten
i nationen ökades dagligen. Hvar skola vi då söka lugnet?
utropade han - Jo, hos Gustaf, vår dyre och vördade
Gustaf. Der är vår tillflykt. Jag vågar allt för
regeringssättet, för frihet och lag, men behöfver ej rädas att öfver-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:56:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tng3/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free