- Project Runeberg -  Konung Gustaf III:s första regeringstid till och med 1772 års statshvälfning. Fragment af Gustaf III:s historia /
102

(1871) [MARC] Author: Niklas August Tengberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förhoppning om hjelp. Statsdeputationeu inkom sedermera
med en erinran, att bristen för året 1772, som skulle uppgå
till minst 50 tunnor guld, under dåvarande nöd svårligen
kunde fyllas med bevillning, ej heller med hjelp ur banken,
serdeles om finansverket skulle förbättras, och ej med nya
lån, så framt icke bristen lör framtiden skulle genom
stigande räntor blifva ännu ohjelpligare. En förbättrad
ordning i kronans drätsel och betydande besparingar syntes
erbjuda enda utvägen. På deputationens tillstyrkan
hän-sköt utskottet till stånden, hvilken utväg, lån, bevillning
eller besparing, skulle tillgripas för statens reglerande.
Mot Fersens, Wadenstjernas och fleras erinran, att detta
förfarande alldeles stred mot sekreta utskottets pligt i ett
så grannlaga mål, i hvilket det borde uppgifva förslag till
hjelp och ej genom att lemna saken handlöst ifrån sig
framkalla villrådiga öfverläggningar i plena, uttalade
utskottet såsom sin mening, att ständerna borde lära
känna statens tillstånd och behof och rikets skuld, för att
"intaga, huru svårt det vill blifva, om icke omöjligt, för
sekreta utskottet att utfinna medel att hjelpa och i
ordning bringa ett förfallet statsverk".

Adeln hade redan den 8 April beslutit att uppdraga
åt sekreta utskottet, såsom bäst bekant med statens
tillgångar och möjligheten af besparingar, att föreslå de medel,
hvarmed statsbristen kunde afhjelpas. Hos borgarne
företogs frågan straxt efter hattrådets fall och framkallade en
märklig discussion. Från början var ståndet ense derom, att
riket ej kunde bära större beskattning, och att ej heller
nya lån borde upptagas, emedan de utsöge riket. Hjelpen
måste således sökas i besparingar. Men på livad område
skulle besparingarne vinnas? Man måste undvika sådana
indragningar, som vid nästa riksdag skulle föranleda ett
återslag. Tjensternas antal hade under partiernas vexlande
välde, hvilka båda velat soulagera och binda sina
anhängare, oupphörligen ökats. Fattigdomen i landet och en
viss ärelystnad hade i alla tider gjort tjenstesökningen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:56:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tng3/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free