- Project Runeberg -  Konung Gustaf III:s första regeringstid till och med 1772 års statshvälfning. Fragment af Gustaf III:s historia /
110

(1871) [MARC] Author: Niklas August Tengberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Presterna dröjde ej att gifva efter för bondeståndets
begäran, försäkrande, att de aldrig menat annat, än att
bondeståndets medlemmar i sekreta utskottet skulle i de
ifrågavarande ärendena ega full beslutande rätt. Adeln
och borgarne deremot hade ännu i medlet af Augusti, då
statshvälfningen inträffade, intet beslut fattat; de sednare
ämnade just då söka förmå presterna till någon jemkning,
på det ieke riksstyrelsens grundlagsenliga
sammansättning måtte rubbas8). Man finner ej, .att. bönderna
under tiden ansett sig hafva skäl att handlägga
statsregle-ringsfrågan. J

Under det bondeståndet på detta sätt, för att få sitt
billiga anspråk tillfredsställdt, hämmade riksdagens
angelägnaste ärende, hade det hragt frågan om
Norden-erantz’ uppgifter, vid hvilka det fäst så stora
misstankar och så stora förhoppningar, in på en farlig väg.
Då bönderna i Februari begärt en stor deputation för
att ransaka och döma om Nordencrantz’ uppgifter, hade
de andra stånden, för att minska oron och misstroendet,
under följande månad gifvit sekreta utskottet befallning
att. inom tre veckor inkomma med utredning af både
dit-hörande frågor och förvaltningen af 1769 års lån. Så
snart den utsatta tiden var förbi, hade bönderna röjt
missnöje; det hade hos dem talats om att vägra
krönings-och begrafningshjelp, tills de fått de begärda upplysningarne;
eljest kunde riksdagen gå till ända, utan att redovisning
blif-vit lemnad. Och om man också ej kunde vägra krönings- och
begrafningshjelpen, hvartill banken redan försträckt
medel, så borde åtminstone allmän bevillhing afslås, intill
dess redogörelse blifvit erhållen. Man hade ej dolt sitt
hopp, att en sådan redogörelse skulle bringa i dagen
un-dandolda tillgångar, som kunde lätta landets börda. Icke
blott Jennings och Finlay, äfven andra, som kunde finnas
skyldiga till financernas förfall, borde lemna sin egendom till
staten, innan man åtoge sig bevillning. Ett protokollsutdrag

") Borgareståndets Protok. d. 18 Juli, 15 Augusti 1772.
Bondeståndets Protok, d 18 Juli 1772.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:56:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tng3/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free