Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
Men låtom oss minnas, hvad lagarne om riksstyrelsens
serskilda grenar föreskrefvo! Enligt konung Gustaf Adolfs
försäkran böra inga utomordentliga skatter utskrifvas utan
"Rikets Kåds vetskap och råd och deras samtycke som
vederbör". Dessa sista få ord — hvilka den tiden förvara hela
svenska folkets urgamla rätt att sig sjelft beskatta — böra
utan tvifvel förklaras genom den gamla då ännu gällande
konungaeden, hvilken om utomordentliga pålagor bjuder,
att biskop och lagman i hvarje lagsaga skola jemte sex
hofmän 5) och sex af allmogen väga hvad hjelp landet bör
lemna sin konung. Men man betänke, huru fullkomligen
föråldradt detta stadgande längesedan blifvit! Någon annan
mera tidsenlig, bestämd form hade ej hunnit sätta sig i
stället. Också iakttogs folkets sjelf beskattningsrätt ofta
mera skenbart än i verkligheten. An samlades på skilda
orter i riket ett eller flera landskaps ständer och, då man
finner, att på alla dessa ställen samtidigt alldeles samma
gerder och utskrifningar blifvit — ofta i liknande ordalag
— beviljade, uppstår något tvifvel om beslutens frivillighet.
Stundom åtager sig ett serskildt landskap en gerd, som
sedermera af hela landet uppbäres. Stundom kallas några
få betydande män till Stockholm och gifva å hela folkets
vägnar konungen rätt att utskrifva en fordrad skatt. Mest
betecknande är förhållandet med Elfsborgs lösen. Då denna
tunga pålaga, hvilken konungen ensam vid Knäröd-fredens
ingående beslutit, skulle indrifvas, sammanträdde i
hufvudstaden tvenne adelsmän från hvarje landskap, biskopen
> och en prest från hvarje dom-capitel samt Stockholms
borgmästare och råd för att jemte de närvarande rådsherrarne
å hela landets vägnar besluta — dock blott om sättet för
denna skatts fördelning. Jemte all denna oregelbundenhet
betydelse af vetskap och råd och 1597 förklara ständerna uttryckligen,
att hvarken öfver eller bredvid hertigen någon regent får finnas. 1602
fattades det bekanta beslutet, att råden skulle råda men ej regera.
Stjern-inan; 1. c. 430, 440, 448, 536, 663. — Christina förklarade till och med
utan rådets hörande det Brehmiska kriget. Carlson; Sv:s Hist. under
Konungarne af Phalziska Huset I. 27. Jfr. Fryxells Berättelser; X. 107.
5) Hofmän förklarades redan i K. Christian 1:3 försäkran likbetydande med
friborne män, frälsemän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
