Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
ning detta svar. Riksdagsbeslutet, som väl« enligt vanan
utarbetades i konungens cancelli, kom derefter att,
ständerna oåtsporda, innehålla samma ordalag, uti hvilka
ständerna förklarade sin tacksamhet mot konungen, som om
inrikes ärenden dem underrättat, ehuru han genom arfsrätt
och riksdagsbeslut vore en envålds allom bjudande och
rådande suverän konung, den der hade magt och våld att
efter sitt behag och såsom en christlig konung styra och
regera sitt rike 5). Härmed anses enväldets byggnad hafva
blifvit fullbordad, ehuru dessa i förbigående fällda
underdåniga ord tydligen icke innehålla något serskildt beslut.
De visa blott, att man nu blifvit beröfvad äfven det sken
af inskränkning i konungamagten, hvilket några lagens
allmänna ord förut åstadkommit.
Denna förlust var ej likgiltig. Väl är det sannt, att
konungarne före 1680 ofta afgjort de mest magtpåliggande
ärenden utan riksrådssammanträden—ja! utan någon
rådsherres hörande; väl hade konungamagten före 1682 kunnat
temligen efter behag utsträcka den henne allena tillkom-
8) Bowallius; Bidrag till yttranderättens historia i Sverige under
Envålds-tiden, Freij 1845," sidd. 15 fi’. Fryxells Berättelser. XVI. 227. Vi
utdraga till jemförelse 1) ur ständernas beslut 16#2 den punkt, der de
(efter att hafva förklarat att hvad konungen allena sina tjenstemän
instruerat är dem, hvilka det angår, en Ing) tillägga: "men kan icke skattas
eller kallas en sådan allmän lag, som angår hela riket .... i hvilken
allmänna Sveriges Rikes Lag om K. M:t finner nödigt något att ändra
.... som ofta förr hafver varit af ständerna underdånigstl begärdt, då
eger konungen magt och rätt sådant att göra och att förordna redelige
och lagfarnc män, som verket öfverse, hvilket K. M:ts nådigste omdöme
och approbation underkastas bör; Dragandes vi.....i sådaut fall till
Kongl. M:t den underdåniga tillförsigten att K. M:t......lärer sig i
nåder låta behaga att gifva sina ständer deraf part, efter som det dem
alla i gemen angår; Dock intet så att ständerna sådant måge eller böra
föreskrifva K. M:t, utan hafve att förvänta af K. M:ts eget nådiga behag,
när och huru K. M:t det godt finner, på det att de således måge få
tillfälle om Kongl. M:t så nådigt täckes .... med sina oförgriplige tankar
att inkomma". — 2) ur ständernas beslut 1602 (hvilket i enklare stil
gifver samma, åtminstone ej mindre magt åt konungen) följande: "Efter
uti vår svenska lagbok mycken oreda finnes, som behöfves förbättring, så
hafve vi . . . för godt . . . ansett, att hon måtte af någre förståndige
män öfverses . . . och efter denna tids och lands lägenhet rättas och
sedan samt med riksens nyttiga och vedertagne recesser, mandater och
stadgar tryckas; Dock skall hon, sedan hon således öfversedd är, förr än
hon tryckes, icke allenast oppå en allmännelig riksdag först opläsas utan
ock uti hvar landsände förkunnas". Stjernman; 1. c. 538, 1879.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
