Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
Carl XII. De vanliga domstolarne höllos under hela
enväldet vid magt. Domaresysslorna upphörde att vara
sine-curer, utan skulle af sina innehafvare förvaltas. Rådet fick
i sista hand ostördt handlägga justitiæmål. Lagen blef
verkligen, alltmera densamma for alla och det var i detta
afseende ingen obetydlig förbättring, att adeln under Carl
XII miste sitt exceptionella forum i brottmål.
Att Carl XI mot högadeln och dess medlemmar någon
gång synes tillgripa förföljelsens vapen, har sin grund deri,
att hela hans verksamhet var eri nödvändig räfst mot
inrotade missbruk och orättvisor, och skulle i annat fall visst
icke kunna försvaras dermed, att detta förfarande yrkades
af ett parti, om ock detta omfattade allt, som i Sverige
bar ofrälse namn. Men denna sista omständighet, att hans
regering uppbars af folkviljan, erinrar derom, att Carl XI
icke blott flitigt hörde sina rådsherrar utan äfven styrde i
samråd med ständerna lika mycket som någon svensk
konung före honom. Icke blott beslötos af ständerna de
stora samhällsreformerna; det finns knappt ett exempel, att
konungen begagnat den oinskränkta lagstiftningsrätt, som
år 1682 anses hafva blifvit honom tillerkänd 8). Den nya
kyrkolagen blef af ständerna 1686 antagen och
presterskapet kunde följande riksdag af densamma utverka en
revision. Då lagcommissionen år 1696 fått förslaget till en
ny konungabalk färdigt, lät konungen kringsända detsamma
till domstolars och collegiernas granskning och har utan.
tvifvel äfven ämnat det till ständernas 9); hans död trädde
dock emellan och Christofers landslag blef ännu länge
Sveriges gällande lagbok. Carl XI skyddade
riksdags-mannavalens frihet och höll tata riksdagar och detta
endast i afsigt att för ständerna redogöra och inhemta deras
tankar, i stället för att äldre riksmöten förnämligast varit
beräknade att bevilja utskrifningar och skatter.
ft) Ett undantag lärer ändringen i vittnenas antal vid högmålsbrott hafva
utgjort. Fryxells Berättelser, XVI. 214. XXVI. 83.
’’) Riksdagsbeslutet 1686. § 1. K. Mrts Resolution på presterskapets besvär
1(589. § VIII. Stjernman; 1. c. 1982, 2048. Wilde; 1. c. 185 ff.
Tengberg, Om Frihetstiden. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
