Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
Under Carl XI:s förmyndareregering hade dock ständerna
redan uppträdt sjelfständigt mot rådet och med deras hjelp
hade Carl XI, myndig, besegrat detta. När den enväldige
konungen var borta, kunde ständerna ej ånyo rådet
underordnas. Dertill hade demokratiska grundsatser under
enväldet alltför mycket omhuldats. Straxt vid frihetstidens
inbrytande undergick också sjelfva riddarhuset en förändring,
hvarigenom en rådsstyrelse var eller för framtiden blef
omöjlig. Det var, då den redan under Carl XI:s tid antastade 5)
klassindelningen upphörde. Den äldre och betitlade adeln,
som genom reductionen mistat sin rikedom, förlorade då
ock sin öfvervägande magt på riddarhuset. Sedan inom detta
stånd börjat röstas man för man, kunde rådet ej längre genom
de förnämsta slägterna beherska detsamma. Hvad rådet
öfver ständerna hädanefter skulle förmå, blef beroende dels på
styrkan af det personliga inflytande, dess medlemmar kunde
förvärfva, dels på segheten af den gamla aktningen för det
svenska rådets politiska visdom. Denna sednare kraft
uttömdes under de första åren af grefve Horns ministère.
Redan 1720 insåg han, huru farlig för rådets magt
ständernas var. Han anförde då uttryckligen såsom ett skäl för
riksdagens upplösande, "att det syntes, som ville ständerna sitta
stadigt ach styra riket"6). Genom det årets omarbetade
regeringsform hade äfven rådets magt lidit betydliga
inskränkningar. Riksens råd upphörde derigenom att vara presidenter i
collegierna och hofrätterna. Väl behöll rådet mellan
riksdagarne ledningen af de utrikes angelägenheterna, men nu
förbehöllo sig ständerna ej blott vid följande riksdag underrättelse
om denna ledning, utan det tillades: "under varande riksdag
företagas och slutas inga sådana ärenden utan ständernas
vetskap och bejakande". Den nödvändiga följden blef, att
ständerna snart började att äfven mellan riksdagarne styra
den utrikes politiken genom sina efterlemnade föreskrifter.
s) Fryxells Berättelser XIV. 128: "vi sitta här tillhopa alla såsom
ridders-och adelsmäll och vilja oss emellan icke veta af några skilda stånd och
klasser". (År 1672).
«) Malmström; 1. c. I. sid. 208.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
