- Project Runeberg -  Om frihetstiden. Några anmärkningar /
47

(1867) [MARC] Author: Niklas August Tengberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

47

De af enväldet gynnade demokratiska grundsatserna
inträngde alltmera i statsrätten.

Att vara svensk konung utan magt innehöll en alltför
skärande motsägelse för att icke alstra ständiga försök till
dess upphäfvande. Ännu 50 år sednare kunde Gustaf III
på den svenskarnes vördnad för deras konung, "som hos
dem — enligt hans ord — är en religiös känsla" ’). bygga
sina planer för thronens och fäderneslandets återupprättande.
Konung Fredrik kunde påräkna ett så mycket beredvilligare
bistånd af bondeståndet, som detta stånd vid frihetstidens första
riksdag varit afskuret från all betydelse och vid den andra
ntestängdt från både rådsvalet och secreta utskottet. Redan
1720 hade riksdagsbönderna, hemligen bearbetade, uttalat sin
benägenhet att komma åter under den konungamagt, som i
Gustaf Adolfs och Carl Gustafs dagar ländt riket till fromma.
Sedan de år 1723 vid riksdagens början ånyo fått afslag
på sin anhållan om delaktighet i secreta utskottet,
framkommo de med förslag om konungamagtens utvidgning, men
funno ej borgareståndet, till hvilket de lemnade sitt betänkande,
bearbetadt. De tre högre stånden, redan fängslade af högsta
niagtens behag, afgåfvo enhälligt en förklaring, att de ej en
fotsbredd ville träda ifrån regeringsformen. I den afgörande
stunden lemnade utan understöd, måste bönderna till och
med se sina rådgifvare, dem som fattat deras betänkande i
skrift, strängt straffade, emedan regeringsformen förklarat
den för en allmänna säkerhetens fiende, som till grundlagens
upphäfvande eller förändrande något hemligen eller
uppenbarligen förehade. Att ständerna i regeringsformen också
förbehållit sig rätten att framdeles, i händelse af behof,
densamma uttyda eller förbättra och att de låtit
konungaförsäkran förklara, att, hvad någon af patriotiskt nit vid riksmötet
talade, icke skulle lända honom till men utan till beröm,
skyddade nu icke ens herredagsmännen sjelfva i ständernas ögon,
hvilka genom en serskild commission dömde i målet2). Så

’) Gustav. Papperen I. 233.

5) Regeringsformen 1720, ingressen. Prins Fredriks försäkran, gg 10, 9.

Malmström; 1. er I. 222 ff. M. har (223, art. 3) alltför ovilkorligt an-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:56:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tnomfri/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free