Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
Vid förolyckandet af konungens försök att vinna en
utvidgad magt hade ständerna ej försummat att upprepa,
att hos dem var "högsta magt och myndighet i riket". Den
absoluta konungamagtens kraftfullt lösta uppgift hade varit
att utveckla centralmagtens organer; den har fulländat våra
administrativa former. De allena magtegande ständerna
ordnade våra representativa former. Skulle ständerna vara
mera än kronans rådgifvare såsom fordom, skulle de till
och med utgöra rikets egentliga styrelse, så låg häruti ett
nödvändigt kraf på deras egen organisation. Alla de
förhållanden, hvilkas obestämdhet fordom förorsakat ständernas
vanmagt mot kronan, fingo nu sin lag. Utskottsriksdagar
hade sedan Carl X:s tid (1658) varit ur bruk i Sverige, om
man ej vill räkna den år 1710 af rådet sammankallade;
men landskapsmöten, förbudna i 1660 års tillägg till
förmyndaretidernas regeringsform, hade dock hållits i Sveriges
provinser ännu under 1676 och början af det följande året,
ja! äfven sednare ända in i Carl Xll:s tid hade
underhandlingar med menigheterna i landskapen förefallit ■"’). Nu blefvo
allmänna riksdagar representationens enda form. Dessa hade
såväl i Gustaf Adolfs försäkran som i den efter honom
uppkallade regeringsformen betraktats såsom en börda, hvarmed
folket så sällan som möjligt borde betungas. Om sedermera
1660 års additament utsatt en tid af tre och Carl Xl:s
testamente en tid af fyra år såsom den längsta, hvilken mellan
två riksmöten borde förflyta, så hade detta dock blott gällt
för förmyndarestyrelser. Nu blef det riksdagsordningens
första punkt, att ständerna livart tredje år på en bestämd
dag skulle sammanträda. Dessutom var det dels regeringen
tillåtet, ja! äfven rådet för vissa fall föreskrifvet att
sammankalla urtima riksmöten, dels egde ständerna att sjelfva
vore skvldiga att uppsända nya riksdagsfullmägtige. Ärlig Svensk, sidd.
45, 72. "163, 173, 191. 577, 702, 925. Om Rutenschölds behandling, dä
han 1720 föreslagit utvidgad konuugamagt, se Bovallius; 1. c. sid. 72.
«) Stjernman; 1. c. sidd. 1296, 1353, 2158. Landtdagarne i Westergötland
1676. Akad. Afhandl. under J. H. Schröders praesidium, utgifven i Uppsala
1848, sid. XIII. Fryxells Berättelser, XXVI. 80.
Tengberg, Om Frihetstiden. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
