Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
fore skilsmessan bestämma, om och när de fore den vanliga
tiden ånyo ville sammanträda 6). Skulle vidare riksdagen
vara rikets högsta myndighet, kunde ej längre stånden stå
så isolerade från hvarandra, som förr varit förhållandet, då
deras hufvudsakliga uppgift varit att hvart för sig gifva
nödig bevillning. Redan enväldet hade fört dem
tillsamman. Hvarken 1693 eller 1697 framträder hvart stånd för
sig i riksdagsbeslutet; men ingendera gången fordrades
någon bevillning. År 1710 beviljades krigshjelp genom
utskottsriksdagens samfällda beslut. Frihetstidens offentliga
handlingar erkänna blott samtliga riksens ständers beslut,
hvilka voro äfven för konungen och hans råd bindande.
Det var nu nödvändigt att få afgjordt, huru ett sådant
beslut lagenligen skulle komma till stånd. Denna fråga hade
ej framkommit, så länge hvarje stånd egentligen blott haft
att besluta öfver sina enskilda angelägenheter. Vid en
tid — under Carl XI:s förmyndareregering — då
omständigheterna lagt många vigtiga frågors afgörande i
ständér-nas hand, hade väl adeln framkommit med anspråket att
på grund af sin sammansättning hafva afgörande rösten,
inen detta anspråk hade icke ens rådet den tiden erkänt.
Nu, då genom klassindelningens upphäfvande riddarhuset
påtagligen stod blott såsom ett stånd vid de andras sida7),
höjdes ingen röst till det gamla anspråkets försvar.
Riksdagsordningen stadgar också uttryckligen, att, hvad de
flesta stånden fälla uppå, gäller för ständernas beslut,
hvaremot det stånd, som i skiljaktig mening varit, sedermera
på intet vis sig sätta må 8). Intet skifte af frihetstiden
saknar exempel derpå, att adeln blifvit af de andra stånden
öfverröstad. Stannade åter två stånd mot två i en fråga,
som nödvändigt kräfde lösning, så funno ständerna inom
«) Stjernman; 1. c. sidd. 655, 913 f., 1353, 2118. Riksdagsordningen, gg 1—5.
Vid inträffad thronledighet ega ständerna skyldighet att 30 dagar efter
dödsfallet okallade infinna sig i Stockholm.
Så måste man förstå Gyllenborgs ord. Historiska märkvärdigheter till
upplysning af Svenska Häfder. II. 149—151. Carlson; Sveriges Hist. II. 240,
") Riksdagsordningen, g 17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
