Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
sig intet medel till dess afgörande, då de ej ville medgifva
adelns stundom yttrade anspråk att i denna händelse ega
afgörande rösten. Det blef slutligen stadgadt, att Kongl.
Maj:t med råds råde fick upptaga och afgöra en sådan
fråga, såsom om den aldrig hos ständerna förevarit. Genom
ett lagligen fattadt riksens ständers beslut kunde
emellertid hvarje riksens angelägenhet finna sitt afgörande. Man
var icke längre inskränkt till hvad Kongl. Maj:t med råds
råde proponerade. Icke blott hvarje stånd och hvar
riksdagsman egde initiativrätt; äfven hvar enskild man
kunde till ständerna inlemna de besvär, han ej annorstädes
kunde få hulpna. För att afgöra, om dessa sednare
ärenden skulle upptagas och af hvilket utskott de skulle
förberedas, fanns en serskild urskiljningsdeputation. Hvarje
mål skulle af vederbörligt utskott beredas och ett serskildt
sådant hade till uppgift att granska rådets och collegiernas
protocoll, tillse, om grundlagarne voro efterlefda och
rättvisa skipad i landet. Riksdagsordningen kände redan
tal-mansconference, bordläggning, återremiss af utskottens
be-tänkanden, votering med slutna sedlar, ett utskott för
sammanfattning af ståndens beslut. Så stor var den
utveckling, representationen fick under denna dess envåldstid, att
1810 års riksdagsordning i det mesta blott är en afbild af
den, som år 1723 gaf form åt vår ståndsrepresentation. 1
intet annat af Europas länder — med undantag möjligen
af England — voro vid denna tid de parlamentariska
formerna så utbildade som i Sverige. Också kunde riksens
ständer, så länge de funnos, aldrig sedermera återförvisas
till den obetydliga plats, som de före frihetstiden innehaft.
Misstaga vi oss ej, så ligger uti denna utveckling af
riksdagens former, liksom i grundläggandet af lagbunden
ordning för regeringsärendenas handläggning, tidehvarfvets
största förtjenst9). Äfven den, som, lik oss, anser, att
9) Riksdagsordningen, gg 12 20. Malmström; 1. c. I. sid. 256. Ärlig Svensk,
sid. 834. Utom hvad ofvan är nämndt om riksens ärendens lagenliga
behandling, bör anmärkas, att det föreskrefs ett bestämdt antal (först 10.
sedan 7) rådsherrars närvaro, för att rådet skulle vara fullsntet, och att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
